Regeringen underskattar de offentliga utgifterna

Regeringens beräkningar underskattar de offentliga utgifterna då de bortser från hur förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning påverkar kommunernas utgifter för vård, skola och omsorg. Detta leder även till att finanspolitikens långsiktiga hållbarhet överskattas.

Riksrevisionen har granskat hur regeringen tillämpar det finanspolitiska ramverket i budgetpropositionen för 2017.

– Det är viktigt att riksdagen får ett beslutsunderlag som tydligt beskriver hur regeringen tillämpar det finanspolitiska ramverket och de prioriteringsbehov som kan uppstå, säger riksrevisor Margareta Åberg.

I granskningen har Riksrevisionen gjort följande iakttagelser:

De offentliga utgifterna underskattas

Befolkningsökningen och förändringen i ålderssammansättningen ökar behovet av kommunala välfärdstjänster kraftigt fram till 2020. Regeringens beräkningar följer budgetprocessens riktlinjer då de utgår från de regler och beslut som nu gäller samt förslagen i budgetpropositionen. Men ett problem är att beräkningarna kraftigt underskattar utgifterna de kommande åren och därför inte tydliggör de stora utmaningar och prioriteringsbehov som finns.

– Regeringens beräkningar underskattar utgifterna inom kommunsektorn med omkring femtio miljarder kronor fram till 2020. För att skapa förutsättningar för en effektiv finanspolitik och nödvändiga prioriteringar, är det viktigt att regeringen är mer transparent med detta, säger chefsekonom Robert Boije.

Även de långsiktsberäkningar som sträcker sig flera årtionden framåt i tiden påverkas av de antaganden som görs, vilket leder till att finanspolitikens långsiktiga hållbarhet överskattas.

Det finanspolitiska ramverket ger inget stöd för ofinansierade åtgärder 2017

Regeringen föreslår åtgärder som försvagar de offentliga finanserna med 17 miljarder kronor 2017. Även efter justering för tillfälligt höga utgifter för migration försvagas de offentliga finanserna. Eftersom sparandet understiger överskottsmålets nivå och konjunkturen väntas bli något starkare än normalt 2017 talar riktlinjerna i det finanspolitiska ramverket snarare för att stärka de offentliga finanserna 2017.

Det behövs en trovärdig plan för finanspolitiken 2018

En ny nivå för överskottsmålet föreslås gälla från och med 2019. Det är angeläget för finanspolitikens trovärdighet och förutsebarhet att beslut om att införa den nya målnivån sker skyndsamt. Regeringen bör i samband med att förslag om en ny målnivå lämnas till riksdagen ange ett riktmärke för det offentliga sparandet 2018 för att öka förutsägbarheten i finanspolitiken.

Utgiftstaken indikerar behov av framtida inkomstförstärkningar

Utgiftsprognosen i budgeten tillsammans med de förslag till utgiftstak som lämnas för 2019 innebär stora marginaler till taket. Utgiftstakets nivå är en politisk fråga men regeringen bör motivera nivån bättre för att göra finanspolitiken mer transparent, inte minst då den indikerar behov av framtida inkomstförstärkningar.

Stora risker omgärdar finanspolitiken

I granskningen diskuteras ett antal risker som om de realiseras kan leda till offentligfinansiella problem. Det är angeläget att regeringen i god tid och under ordnade former analyserar riskerna och lämnar underlag för att möjliggöra en diskussion om prioriteringar och finansiering.

› Rapporten finns att ladda ned från Riksrevisionens webbplats

Taggar: