Stora brister i Sameskolstyrelsens verksamhet
Sameskolstyrelsens verksamhet är inte ändamålsenlig och behöver en omstart. Riksrevisionen föreslår bland annat att ansvaret flyttas till Sametinget.
Riksrevisionen konstaterar i sin senaste granskning att Sameskolstyrelsen inte når alla sina mål och har svårt att leva upp till de grundkrav som ställs på svenska myndigheter.
Bristerna är så omfattande att samiska elever i sameskolan riskerar att inte få tillräckligt bra förutsättningar för att nå utbildningens mål, och att samiska elever utanför sameskolan inte får tillgång till utbildning med samiska undervisningsinslag.
– Sameskolstyrelsen har inte arbetat alls med vissa uppgifter, och de uppgifter de arbetat med är flera gånger bristfälligt genomförda. Men det går också att ifrågasätta om myndigheten har givits tillräckliga förutsättningar för att nå sina mål, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Flera av de brister som framkommit i granskningen beror enligt Riksrevisionens bedömning på oklarheter i vem som tar det övergripande ansvaret för Sameskolstyrelsens verksamhet.
– Ansvarsfördelningen mellan regeringen och Sametinget är oklar och skapar dåliga förutsättningar för Sameskolstyrelsens verksamhet. Tydligare styrning skulle möjliggöras om Sameskolstyrelsen uppgifter togs över av Sametinget, säger Helena Lindberg.
Riksrevisionen bedömning är också att Sameskolstyrelsens långvariga brister tyder på att myndigheten saknar förutsättningar för att genomföra sina uppdrag. Därför är det viktigt att Sametinget ges tillräckligt goda möjligheter att genomföra sina nya uppgifter.
– Regeringen bör därför utreda Sametingets förutsättningar att genomföra uppgifterna, och om vissa av uppgifterna – till exempel läromedelsproduktionen – bör utföras av andra myndigheter, säger projektledare Jens Pettersson.
Granskningen visar också att de fem sameskolornas verksamhet fungerar relativt väl, trots de identifierade bristerna. Vissa varningstecken finns dock för skolornas möjligheter att nå utbildningsmålen i samiska.
– Personalen är djupt engagerad och elever som gått i sameskola når samma kunskapsresultat, eller högre, som elever i andra skolor. Men bristen på lärare och undervisningsmaterial i samiska skapar särskilda utmaningar, säger Jens Pettersson.
Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats
Samisk utbildning – dags för en omstart (RiR 2017:15)
Fakta:
Alla elever i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Samerna, som är Sveriges enda urfolk, har sedan 1960-talet rätt till två likvärdiga alternativ: statlig sameskola och vanlig grundskola (kommunal eller fristående).
Sameskolstyrelsen är huvudman för de fem sameskolorna, som totalt har cirka 180 elever. Sameskolorna ska bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Sameskolan ska också, precis som andra grundskolor, ge eleverna kunskaper och värden som gör att de kan gå vidare till fortsatta utbildningar.
Sameskolstyrelsen har också ett antal uppgifter som ska bidra till att samiska elever som inte går i sameskola kan tillgodogöra sig samiska och samisk kultur. Dessutom har myndigheten en rad uppdrag som rör samisk utbildning, till exempel läromedelsproduktion och olika samverkansuppdrag.
Myndigheten leds av en nämnd som utses av Sametinget men som svarar inför regeringen.
Olle Castelius
Pressekreterare, Riksrevisionen
Tfn: 08-51 71 42 06, 073-445 22 06
olle.castelius@riksrevisionen.se