Sverige i världstopp – men mycket arbete återstår innan bredbandsmålet kan nås
Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad har hittills varit framgångsrik, men ställs inför ökande svårigheter. Konkurrensproblem, konflikter mellan privata och offentliga aktörer samt risk för att stöd gått till fel områden är några av de problem som Riksrevisionen belyser i sin senaste granskning.
I takt med att relationen mellan medborgare och myndigheter blir allt mer digital är snabb och robust internetuppkoppling en förutsättning för att alla ska kunna använda elektroniska samhällstjänster och service via bredband.
Riksrevisionen har undersökt om regeringen på ett effektivt sätt har verkat för att uppfylla det bredbandspolitiska målet om ”ett bredband i världsklass och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda elektroniska samhällstjänster och service via bredband”.
Rapporten visar att regeringen har vidtagit ett antal viktiga åtgärder, men att det trots detta ser ut att bli svårt att nå bredbandsmålet.
– Sverige är ett av världens bästa länder när det gäller tillgång till snabbt bredband. Men det gäller framför allt våra tätorter, på landsbygden ser det sämre ut, säger riksrevisor Ingvar Mattson.
Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad bygger på att marknaden tillhandahåller bredband. Statens uppgift är att skapa förutsättningar för en fungerande marknad samt att rikta stöd till områden som saknar kommersiella förutsättningar.
– Bredbandsutbyggnaden har hittills utvecklats stadigt, men vi står inför ökande svårigheter när det gäller att tillhandahålla snabbt bredband till de hushåll och företag som fortfarande inte har fått det, säger Ingvar Mattson.
Rapporten belyser även de konkurrensproblem och hinder som marknadsaktörerna beskriver, hinder som ansvariga myndigheter inte fullt ut har kommit till rätta med.
– De privata aktörerna upplever att vissa kommuner hindrar dem från att etablera sig, medan kommuner tycker att de privata aktörerna ”plockar russinen ur kakan”. Vi har identifierat vissa konkurrensproblem, men konflikterna handlar också om att aktörerna agerar utifrån olika verksamhetslogiker och intressen, säger projektledare Linda Talme.
Riksrevisionen har dessutom sett indikationer på att bredbandsstödet delvis har gått till kommersiellt attraktiva områden, istället för att underlätta utbyggnad i områden där det saknas kommersiella förutsättningar – områden som ofta finns på landsbygden.
– Inför nästa programperiod finns det anledning för regeringen se över modellen för tilldelningen av det statliga bredbandsstödet, så att stödet verkligen går till områden där de gör störst nytta, säger Linda Talme.
Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats
Olle Castelius
Pressekreterare, Riksrevisionen
Tfn: 08-51 71 42 06, 073-445 22 06
olle.castelius@riksrevisionen.se
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.