Lernia ger en röst åt de som inte kommer till tals i Almedalen

- Här presenteras Kristdemokraternas svar på de mest förekommande frågorna

Med initiativet ”Ni talar om mig” vill Lernia ge en röst åt de som inte finns representerade i Almedalen; långtidsarbetslösa, arbetslösa ungdomar, utrikesfödda och nyligen uppsagda. Initiativet innebär att närmare 500 personer får ställa sina viktigaste valfrågor till Sveriges politiker. De mest förekommande frågorna i dessa fyra grupper förmedlar Lernia till alla riksdagsvalda partier. Under hela politikerveckan offentliggörs dagligen svaren, under respektive partis dag. I dag, måndag, presenteras Kristdemokraternas fullständiga svar.

Kristdemokraternas svar har flera förslag på åtgärder på hur arbetslösheten för dessa fyra grupper ska minskas. Bland annat vill de införa valideringssystem för utbildning och yrkeserfarenheter, system för lärling- och praktikplatser, samt jobbpeng till arbetsförmedlare.

-        Lernias erfarenhet är att det går att sänka arbetslösheten genom en bättre matchning mellan de som står utanför arbetsmarknaden och de som söker arbetskraft. Det krävs ett skifte i arbetsmarknadspolitiken från ett myndighets- till individfokus, säger Roken Cilgin, kommunikationschef på Lernia och ansvarig för initiativet ”Ni talar om mig”.

De viktigaste valfrågorna till politikerna enligt de tillfrågade i initiativet ”Ni talar om mig” är:

-        Utrikesfödda - Jag är välutbildad, varför får jag inget jobb?

-        Långtidsarbetslösa - Hur blir det med fas 3?

-        Arbetslösa ungdomar - Vad ska ni konkret göra för att fler unga ska få arbete?

-        Nyligen uppsagda personer - Varför inte erbjuda fler arbetslösa yrkesutbildningar?

Här nedan presenteras Kristdemokraternas fullständiga svar.

Utrikesfödda: Jag är välutbildad, varför får jag inget jobb?

Alla som kommer till Sverige ska kunna börja arbeta direkt och på så sätt från början få möjlighet att ta ansvar för, och påverka, sin vardag. Möjligheten till anställning ökar för den som har goda kunskaper i det svenska språket. I Sverige har kraven på språkkunskaper tillsammans med krav på formell utbildning ökat över tid och därmed missgynnat många utrikes födda. Kvaliteten, tillgängligheten och uppföljningen av SFI-undervisningen måste förbättras. En annan viktig faktor är att SFI blir mer individanpassad samt att den varvas med praktik och studiebesök. Vi vill också införa ett generellt rikstäckande system för validering av utbildning, som kompletteras med validering av yrkeserfarenheter. Vi vill reformera arbetsförmedlingen och införa en så kallad jobbpeng där arbetsförmedlarna ersätts för varje förmedlat jobb. Principen bör vara att jobbpengens storlek bestäms av den arbetssökandes risk för långvarig arbetslöshet. Det skulle innebära att högre jobbpeng för personer med exempelvis utländsk bakgrund. Därmed skapas drivkrafter att lägga resurserna där de gör störst nytta.

Långtidsarbetslösa: Hur blir det med fas 3?

Målsättningen med fas 3, eller sysselsättningsfasen som den också kallas, är att alla ska få jobba 100 procent av sin förmåga. I dag utvärderas reformen löpande och ska självklart förändras om man finner förbättringsbehov. Vårt mål om att alla ska få jobba 100 procent av sin förmåga ska vara vägledande för alla förändringar av fas 3.

Arbetslösa ungdomar: Vad ska ni konkret göra för att fler unga ska få arbete?

Vi vill reformera arbetsförmedlingen och införa en så kallad jobbpeng där arbetsförmedlarna ersätts för varje förmedlat jobb. Principen bör vara att jobbpengens storlek bestäms av den arbetssökandes risk för långvarig arbetslöshet. Därutöver vill vi införa lärlingsanställning som en ny anställningsform och en tvåårig yrkesförberedande utbildning införs, med ett frivilligt tredje år som kan läsas in i efterhand. Vi vill öka antalet veckor i den arbetsplats utbildningen både inom gymnasieskolan och inom arbetsmarknadsåtgärderna. Vi motsätter oss också alla förslag på att höja restaurangmomsen och höjda arbetsgivaravgifter för unga. Dessa förslag skulle slå hårt mot unga som redan idag har en tuff situation på arbetsmarknaden.

Nyligen uppsagda personer: Varför inte erbjuda fler arbetslösa yrkesutbildningar?

Tillgången till yrkesutbildningar måste styras av konjunktur- och branschspecifik efterfrågan. Det offentliga måste sträva efter att skapa goda förutsättningar för de som vill studera till ett yrke där det råder brist på anställningsbar personal. Dagens lärlingsutbildningar kommer närmare arbetslivet än de mer skolförlagda yrkesutbildningarna. Med den lärlingsanställning vi kristdemokrater tänker oss, enligt svaret ovan, kan detta i ännu högre grad förena skola och arbetsliv.

För mer information www.lernia.se/nitalarommig eller kontakta:

Roken Cilgin
Kommunikationschef Lernia

Mob: 0722 – 54 10 50
E-post: roken.cilgin@lernia.se

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes under maj-juni 2014.  Totalt svarade 478 personer i målgrupperna utrikesfödda, arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa samt nyligen uppsagda personer.  Mätningen genomfördes tillsammans med undersökningsföretaget MIND Research.

Om Lernia

Lernia är en av Sveriges ledande kompetenspartners. Med tjänster inom utbildning, bemanning och omställning ser vi till att fler människor får i jobb i Sverige. Vi hjälper individer, det privata näringslivet och den offentliga sektorn att stärka sin konkurrenskraft, vilket i sin tur bidrar till en fungerande arbetsmarknad och en ökad integration. Besök gärna www.lernia.se.

Taggar: