Ny rapport: Var fjärde ung i Sverige mår psykiskt dåligt

Så många som var fjärde ung 18-25 år i Sverige mår psykiskt dåligt och så många som 44 procent av de som mår dåligt söker ingen hjälp. Det visar Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport som offentliggörs i dag. I rapporten förordas fem åtgärder för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos unga. Ett grundläggande krav är att göra det möjligt att arbeta på den ungas uppdrag.

Den psykiska ohälsan bland unga 16-25 år i Sverige ökar. Det vittnar svenska såväl som internationella forskarrapporter om. Enligt en enkätundersökning* bland unga 18-25 år i Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport - den första i sitt slag - som offentliggörs i dag uppger 24 procent att de mår psykiskt dåligt.

–      Rädsla över att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval är några av orsakerna som påverkar den psykiska ohälsan bland unga. Förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostads- och arbetsmarknad är också bidragande. Även värderingar och normer kring utseende, prylar och sexualitet har betydelse, säger Marika Markovits, direktor på Stockholms Stadsmission.

Brister i arbetssätt och strukturer
Rapporten visar också att mer än 44 procent av de unga som mår psykiskt dåligt inte söker hjälp och att hela 30 procent av de som mår psykiskt dåligt saknar en vuxen att prata med. Resultatet förstärks av Stockholms Stadsmissions egna erfarenheter efter tio års arbete med att bygga upp en omfattande barn- och ungdomsverksamhet.

–      Vi ser en generell brist i att inte se till hela livssituationen, brist på öppna och stödjande verksamheter, glapp mellan ungdoms- och vuxenpsykiatrin, orimliga arbetsvillkor för många socialsekreterare och framför allt en brist i att inte fler satsningar på nya arbetssätt och strukturer tas fram på regeringsnivå för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos unga idag. Ett grundläggande krav som vi ställer på Stockholms Stad och Sveriges riksdag är att göra det möjligt för alla instanser att arbeta på den ungas uppdrag – fullt ut, säger Marika Markovits.

Åtgärder för att motverka psykisk ohälsa bland unga
I rapporten föreslår Stockholms Stadsmission fem åtgärder för att motverka och förebygga psykisk ohälsa hos unga. Ett av förslagen är att införa en terapicheck som ges till unga det året de fyller 16 år som täcker kostnaden för ett års samtal på en stöd- eller terapimottagning. Terapichecken gör hjälpen mer tillgänglig för de som behöver den.

Dessa fem åtgärder förordar Stockholms Stadsmission:

• Inför en terapicheck till alla unga året de fyller 16 år.
• Förändra 18-årsgränsen inom hälso- och sjukvårdens psykiatri och socialtjänsten till en flexibel åldersgräns.
• Utökat samtalsstöd på ungdomsmottagningar i hela Sverige.
• Fler öppna verksamheter/mötesplatser som unga kan vända sig till för information och stöd.
• Rimliga arbetsvillkor och rätt kompetens för socialsekreterare inom socialtjänsten som möter unga som lever i psykisk utsatthet.

Ungdomsrapporten går att ladda ner på www.stadsmissionen.se.

*Enkätundersökningen genomfördes bland 1000 unga i Sverige mellan 18 och 25 år.

Delta på presentationen av ungdomsrapporten
Varmt välkommen att delta på presentationen av ungdomsrapporten den 19 september. Rapporten presenteras på invigningen av Ung Hälsa, Stockholms Stadsmissions nya satsning för unga som består av tre verksamheter; Terapicenter för unga, Mottagningen för unga män och Ungdomsmottagningen.

Tid: Rapporten presenteras kl. 15.45. Invigningen startar kl. 15.00.
Plats: Fleminggatan 113, Stockholm.

För mer information, vänligen kontakta:
Yvonne Borg, kommunikations- och insamlingschef Stockholms Stadsmission
08-68 42 3051, yvonne.borg@stadsmissionen.se

Om Stockholms Stadsmission

Stockholms Stadsmission är en ideell förening, fristående från stat, kommun och kyrka som samarbetar med kommun, landsting och andra ideella organisationer. Vi bedriver verksamheter för människor i hemlöshet och missbruk, barn, ungdomar och äldre. Stockholms Stadsmission bedriver också skolverksamhet och sociala företag. Arbetet utförs av anställd personal och volontärer. Verksamheten finansieras med gåvomedel från enskilda givare, företag, församlingar, fonder och stiftelser, bidrag från stat, kommun och landsting och intäkter från vår affärsverksamhet.