Påminnelse pressinbjudan: Konstutställning och boksignering på Klaragården den 8 mars
På internationella kvinnodagen ställer kvinnorna på Klaragården ut sina vackra tavlor som de skapat under året. I år kommer Klaragårdens skrivargrupp även att lansera och signera sin nyutkomna bok ”Jag finns! Röster från Klaragården – en antologi”. Antologin innehåller utvalda texter från Klaragårdens skrivargrupp och vi kan lova att du om du tar dig tid att läsa boken, kommer att gripas av djupet, humorn och kvinnornas bakgrund som lyser igenom texterna.
Idén till boken kom under våren 2010 då en gammal tanke fick liv på nytt hos författaren Jan Henrik Swahn som leder skrivargruppen. Han menar att texterna som de har skrivits förtjänar att bli lästa av fler och vittna om vilken kraft som kan finnas där vi minst av allt anar det.
Vi har öppet hus mellan kl 11.00 till 15.00 och du är varmt välkommen. Pressträff med presentation av boken sker kl 11.00.
När: 8 mars
Tid: kl 11.00
Var: Klara Västra kyrkogata 20B
Anmälan: senast 7 mars till sandra.axell@stadsmissionen.se.
Nedan kan du läsa några utdrag av kvinnornas texter. Om du är intresserad av att läsa boken men inte kan komma den 8 mars så kan vi skicka boken till dig. Vi behöver då ditt namn och din postadress, som skickas till sandra.axell@stadsmissionen.se.
För mer information vänligen kontakta:
Sandra Axell
Projektledare, Stockholms Stadsmission
070-750 26 81
sandra.axell@stadsmissionen.se
Utdrag från boken
”Detta gör ont att skriva om. Min verklighet ser ut så här.”
Margareta
”Döden tittade på mig uppifrån och ner. Till slut sa han:
- Jag vet vem du är, och ärligt talat så tycker jag att du är skitjobbig, du drar ut mig mitt i natten när du tar dina överdoser och tycker livet är så jävla meningslöst.
- Jag …
Han hindrade mig från att prata genom att slå lien i gatan hårt och bestämt.
- Jag var inte klar! Det är ditt problem, du låter aldrig någon prata klart men själv ligger du och beklagar dig i din egen spya och urin…”
Josefine
”Där satt jag med bara fötter i mina sandaler på en baktrappa i sten bredvid en stor kyrka. Varför hade jag inte pengar till mat? Vad var det här? Jag kände mig ivägkörd av livet.”
Kristina
”Jag skulle vilja börja cirkusshowen med att rida in i manegen på cirkussällskapets största elefant medan applåderna ekar och dundrar. Jag stiger av elefanten och presenterar mig som cirkusens nya konferencier. Applåder igen. Jag är världens första kvinnliga konferencier ett cirkussällskap har anställt och applåderna tar aldrig slut.”
Marie
Vi hade bjudit in Sassa. Hon var min faster. Jag kunde inte säga faster utan det blev Sassa. Sassa var utbildad operationssköterska som lobotomerade patienterna på Långbro Sjukhus. På den tiden var samtliga patienter sinnessjuka. I dag finns det olika benämningar på sinnessjukdomarna som exempelvis Asperger, borderliner, schizofreni, autism, Munchausen by proxy, bipolaritet, ADHD, stalking samt många andra.
I dag vet man var vissa centra i hjärnan finns. På Sassas tid gick lobotomering till så att man gjorde ett hål i skallbenet och sedan vispade man till lite i hjärnan. Var det så att patienten fortsatte att bråka efter operationen gjorde man ett nytt hål och vispade lite till. Dessa operationer fortgick till dess att patienten upphörde att vara besvärlig.
Sassa var alldeles ensam i världen. Vi var så snälla som lät henne komma till oss på julafton. Sassa innehade stilmöbler, orientmattor och bestick i äkta silver. Sassa var ingen skräpmänniska. Hon kände sitt värde genom den goda smak hon hade. Vi barn fick mycket dyra julklappar av Sassa.”
Ulla R
”Hej mamma! God jul!”
”Hej och god jul själv. Vad gör du just nu?”
”Jag sitter på tunnelbanan och väntar på tåg.”
”Är du ensam? Finns där någon annan?”
”Jo, en alkis och jag känner mig rädd.”
”Varför skulle du vara rädd?”
”Jo tänk om han skulle slå ner mig och råna mig!”
”Vad skulle det göra?”
”Jo det skulle göra ont.”
”Vad gör det? Det går ju över.”
”Ja men, om han skulle slå ihjäl mig?”
”Ja, vad skulle det göra? Du ska ju ändå dö nån gång.”
Kristina
