Banbrytande analys av förpackningar i den europeiska varukorgen
Den mest genomgående och omfattande studien av hur mycket förpackningar ett normalhushålls varukorg innehåller och vilka material dessa består av publiceras idag inom ramen för "Den europeiska varukorgen" (The European Shopping Baskets - ESB), ett projekt som drivs gemensamt av EUROPEN (The European Organization for Packaging and the Environment) och STFI-Packforsk AB, Stockholm.
Rapporten[1] redovisar detaljerade och värdefulla resultat av en studie av hushållens typiska varukorgar i fem europeiska länder[2] som valts för att ge en så representativ bild som möjligt av EU-länderna. Studiens mål är att generera data som kan ge en bättre förståelse av vad som driver utvecklingen av och kraven på de förpackningar som används för snabbrörliga konsumentprodukter i Europa.
Studien omfattar 468 produkter innefattande de ledande varumärkena inom 54 olika produktsegment. Det ger en ESB-databas med information som inte tidigare varit tillgänglig om förpackningsanvändning i Europa baserad på både kvalitativa och kvantativa fakta.
Resultaten av studien kommer att vara till mycket stor hjälp både för företag, när det gäller att optimera sina förpackningar med hänsyn till varukorgens data och olika genomsnittsvärden, och för dialogen mellan olika intressenter rörande miljöaspekter. Optimeringen och dialogen kan äntligen baseras på tillräckliga fakta som ger stöd för besluten på områden såsom miljöpåverkan, konsumtionsmönster och olikheter mellan länder etc.
ESB kommer också att vara till hjälp när det gäller att ytterligare optimera distributionssystemen för förpackade produkter. Minskad miljöpåverkan från logistiken som levererar produkterna från fabrikerna till våra hem kommer att bidra positivt till att uppfylla målen i EU-Kommissionens nyligen presenterade aktionsplan för hållbar konsumtion och produktion. Planen berör en rad miljöpåverkande faktorer som påverkas av hur produkter konsumeras och framställs i Europa.
I en kommentar angående det viktigaste skälet till att genomföra denna undersökning påpekade Julian Carrol, VD för EUROPEN, att fram till nu har den stora mängden publicerade data rörande förpackningars miljöpåverkan handlat om förpackningsavfall och hur det ska tas om hand i enlighet med EUs lagstiftning. "ESB-rapporten fokuserar för första gången på förpackningen i dess funktionella roll genom att presentera data som beskriver förpackningen inte som en komponent i avfallsstatistiken utan som ett skydd för mer värdefulla resurser såsom livsmedel och drycker som vi konsumerar och produkter som vi är beroende av för att bibehålla den levnadsstandard som vi är privilegierade nog att åtnjuta i Europa."
Kennert Johansson, chef för divisionen Förpackningar, Media och Material vid STFI-Packforsk AB tillade att "databasen kan användas för att belysa vad en konsument normalt handlar under ett år från typiska dagligvarubutiker med en golvyta över 100 m2 och den gör det möjligt att undersöka insamlade förpackningsdata på en mängd olika sätt."
ESB-programmet är unikt i det att det kombinerar alla följande faktorer:
- Det representerar de vanligaste produkterna som en konsument regelbundet bär hem
- Hela förpackningssystemet (primära och sekundära liksom transportförpackningar) ingår i studien
- Beräkningar relateras till antal artiklar sålda per år i respektive produktkategori
- Hänsyn tas till påverkan från återanvända förpackningar i beräkningarna av resultaten
Innehållet i de olika nationella korgarna bestämdes med hjälp av data från A.C. Nielsen, vilka även innehåller försäljningsvolymen för varje vald produkt. Förpackningsdata och nyckeltal[3] har tagits fram för de studerade länderna och detta, tillsammans med kunskap om relevanta sociala data, gör det möjligt att undersöka förpackningstrender i relation till kända sociala och demografiska skeenden i respektive land.
Några resultat ur rapporten:
- 1) Plast är det vanligaste primärförpackningsmaterialet för produkterna i korgen (ca 44%) med papper och kartong som näst vanligaste material i primärförpackningar (ca 23%)
- 2) I genomsnitt utgör produkten 82% av vikten på en pall - ett relativt högt värde. Det genomsnittliga volymsutnyttjandet är dock mycket lägre, oftast runt 50%, vilket pekar på ett behov av ytterligare studier och indikerar möjligheter till förbättringar i logistiken
- 3) Returförpackningar finns på alla tre förpackningsnivåerna: returtransportförpackningar (vanligen träpallar) är vanliga i alla fem länderna (totalt genomsnitt är 96 vikt-%, medan bruket av retursekundärförpackningar varierar mellan 47 och 88 vikt-%. Data visar också att retursekundärförpackningar oftast innehåller returprimärförpackningar.
- 4) Det är mycket stor skillnad mellan länderna vad gäller returprimärförpackningar: i Estland, Finland och Polen används de till 50-70 vikt-%, medan de är praktiskt taget obefintliga i Italien och UK.
Vid presentationen av rapporten i Stockholm sade Kennert Johansson: "Resultaten i ESB-programmet hjälper oss att se den övergripande bilden av förpackningar, deras relation till produkterna vi konsumerar och deras vitala roll i det sammanhanget."
En avkortad offentlig versionen av rapporten finns på www.europeanshoppingbaskets.org, och på EUROPENs och STFI-Packforsks hemsidor. Rapporten med alla statistiska analyser baserade på insamlade data finns att köpa.
För ytterligare information:
EUROPEN: Julian Carroll, +32 (0)2 736 3600, www.europen.be
STFI-Packforsk: Kennert Johansson, +46 (0)8 676 7061, www.stfi-packforsk.se
[1] The European Shopping Baskets, Packaging Trends for Fast-Moving Consumer Goods in Selected European Countries. Part 1: First data collection, December 2008. EUROPEN aisbl and STFI Packforsk AB
[2] Estland, Finland, Italien, Polen och UK
[3] Nyckeltal för förpackningar har räknats fram med hjälp av förpackningsdata som samlats in av programmet
Taggar: