Energin under mark ska upp till ytan
Geoenergin i Sverige saknar en strategisk innovationsagenda. Nu pågår arbetet med att utarbeta mål för geoenergins utveckling, skapa den strategi som saknas för området och synliggöra geoenergins forsknings- och utvecklingsbehov.
Geoenergibranschen omsätter 12-15 miljarder kronor, har över 10 000 yrkesverksamma och levererar storleksordning 18 TWh förnybar energi per år. Energimässigt i paritet med vindkraft (15 TWh år 2015). Trots det finns bara 14 heltider akademisk forskning inom fältet – det saknas en egen forskningsstrategi.
På webben finns sedan ett par dagar ett första utkast för bransch, intresseorganisationer och initierade användare att komplettera och tycka till om. Området geoenergi är så pass brett att många personers kunskap, åsikter och kompetens behövs för att agendan ska kunna bli den strategi som saknas och som synliggör geoenergins behov av innovation, forskning och utveckling.
Målet med agendan är att tydliggöra inom vilka områden och med vilka insatser geoenergin ska utvecklas i Sverige för att kunna fortsätta växa och bidra i omställningen till ett helt förnybart energisystem, till en cirkulär ekonomi och ett resilient samhälle. Höga ambitioner, stora förväntningar!
Ett slutgiltigt utkast kommer att presenteras och diskuteras på Geoenergidagarna i oktober. Det är då som de slutgiltiga prioriteringarna görs över vad som skall lyftas fram som geoenergins innovationsbehov för att svara mot Sveriges framtida behov av förnybar, trygg och prisvärd geoenergi.
Geoenergi används först och främst till klimatisering av byggnader, många tänker nog spontant på bergvärme. Geoenergi används med och utan värmepumpar, för värme och kyla, till enskilda byggnader och i större termiska nät som försörjer hela stadsdelar, så som Västra Hamnen i Malmö. Förutom användning i byggnader kan geoenergi t.ex. användas inom växthusnäringen för matproduktion, till halkbekämpning av gång- och cykelbanor för vintercykling, eller till att hålla fotbollsplaner snöfria för nöjet och hälsans skull.
Kontakt:
Oskar Räftegård, forskare SP
oskar.raftegard@sp.se
070-580 57 65
Fakta:
Projektet leds av Oskar Räftegård på SP, tillsammans med Signhild Gehlin på Svenskt Geoenergicentrum. I arbetsgruppen ingår Göran Hellström (Neoenergy), Johan Barth (Geotec) Johan Tjernström (Akademiska Hus), Mattias Gustafsson(SGU), Saqib Javed, (LTH och Chalmers), Pelle Lundqvist (KTH), Per Jonasson, (SKVP)
Du kan läsa mer om projektet: www.geoenergi-sia.se
Taggar:
