EU-anpassning av skördemaskiner kan ge svensk humleproduktion

Report this content

I dag är det svårt att få tag i en helsvensk öl i Sverige. Trots att det odlats humle i Sverige i över 1000 år finns numera knappt någon kommersiell odling. Men om nordamerikanska skördemaskiner EU-anpassas kan vi få tillbaka vår humleproduktion, det menar forskare på RISE.

Under senare år har den småskaliga öltillverkningen i Sverige ökat rekordartat och det finns ett ökat intresse att använda svensk humle i ölproduktionen. I dagsläget saknas godkända, småskaliga skördemaskiner för svensk kommersiell humleproduktion och den mesta odlingen i Sverige sker på hobbynivå, med en arbetsintensiv, manuell skörd.

Nyckeln till expansion av svensk humleodling är att skördearbetet mekaniseras. Därför har RISE genomfört en undersökning där man granskat tre typer av nordamerikanska småskaliga skördemaskiner utifrån lagkrav för CE-märkning, en förutsättning för att få användas inom EU. Undersökningen visar att maskinerna behöver säkerhetshöjande åtgärder, som installation av nödstopp, beröringsskydd för åtkomliga, rörliga maskindelar och stänkskydd för utkastat växtmaterial.

Gunnar Lundin är forskare på RISE och har undersökt hur svensk humleodling skulle kunna expandera.

- Många svenska odlare vill investera i någon form av plockmaskin för humle, men de nordamerikanska maskinerna på marknaden får inte säljas eller användas yrkesmässigt i Europa och det finns risk för personskador i arbetet med sådan utrustning. Nödvändiga EU-anpassningar görs bäst av tillverkaren eller av en importör eftersom anpassningen är svår att genomföra för enskilda humleodlare. Ett intressant alternativ till EU-anpassade, importerade maskiner är att bygga skördeutrustning här i Sverige, säger Gunnar Lundin.

Med ett brett urval av svensk humle skulle landets mikrobryggerier kunna skapa unika och helsvenska produkter. Totalt sett är intresset för svensk humle kraftigt stigande vilket innebär en god marknad för odlare som vill utveckla en egen produktion.

Undersökningen har bekostats med medel från Stiftelsen SLO-fonden. Arbetet har genomförts inom RISE av certifierare Bengt Zetterström, Svensk Maskinprovning, samt forskare Gunnar Lundin, Jordbruk och livsmedel.

Läs mer:
RISE Rapport 2017:63 ”Småskaliga plockmaskiner för humle – bedömning av maskinsäkerhet och åtgärdsförslag” http://ri.diva-portal.org/

Kontakt:
Gunnar Lundin, forskare RISE Jordbruk och livsmedel Gunnar.lundin@ri.se 010-516 69 56

Humle (Humulus lupulus)

  • På 700-talet upptäcktes humlens konserverande effekt som gjorde att ölbryggningen i Europa tog fart.
  • Vilda arter av humle har förekommit i miljontals år och tros ursprungligen härstamma från Kina.
  • Vid ölbryggning är det humleplantans kottar som används. Inuti kottarna sitter körtlar som producerar ett gult pulver – lupulin.
  • Lupulinet innehåller 500 olika substanser som ger ölet sin karakteristiska arom och beska.
  • I Sverige har humle odlats i över 1000 år.
  • Från 1400-talet fram till 1860 var humleodling lagstadgad vilket innebar att varje gård var skyldig att odla humle och ge ”vart tionde” till kyrkan. 

Media

Media