Förstudie om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken
Att bygga en högtryckspipeline för vätgas runt Bottenviken är en enorm infrastruktursatsning som nu utreds av forskningsinstitutet RISE och Luleå tekniska universitet. Målet är att ta fram scenarier och lösningar för vätgasens roll i energisystemet.
Bakgrunden till förstudien är bland annat de stora industriella satsningarna på fossilfri stålframställning i norra Sverige och Finland, där mycket stora mängder grön vätgas behövs. I Finland görs en liknande förstudie.
- Den stora omställningen som nu sker, inte minst i norra Sverige, är en industriell revolution som lockar globalt kapital, stärker svensk konkurrenskraft och gör industrin mer hållbar. Men omställning kräver ett förändrat energisystem. Vi ska se hur en vätgasinfrastruktur i samspel med utveckling av elproduktion och elnät kan ge samhälls- och företagsekonomiska nyttor, säger Johan Sandstedt, forsknings och affärsutvecklare på RISE.
– En intressant fråga kopplad till de stora projekten som planeras i norra Sverige är om man ska dra elen till fabriken och göra vätgasen där eller om man ska tillverka vätgasen någon annanstans och skicka vätgasen till fabriken istället. Frågan är mycket komplex och det projekt som vi ska genomföra är ett första steg för att ta fram fakta som kan användas som beslutsunderlag, säger Rikard Gebart, ledare för Luleå tekniska universitets centrum för vätgasteknik CH2ESS.
Förstudien utgår från behoven och potentialen i Sverige och Finland. I analysen tas hänsyn till de stora vindkraft- och vätgasprojekt som pågår i regionen. Den finska motsvarigheten till RISE, forskningsinstitutet VTT, gör en parallellt en liknande förstudie.
- I vår förstudie ska vi bland annat analysera hur en vätgasinfrastruktur runt Bottenviken kan samverka med elsystemet och var man kan förvara vätgasen. Vårt syfte är också att utveckla samarbetsnätverk i Finland och mellan Finland och Sverige samt kartlägga de affärsmöjligheter som ett vätgasnätverk inom finska Österbottenregionen ger. Utredningen ska vara klar hösten 2022, säger Juha Lehtonen, Research Professor VTT Technical Research.
Den svenska förstudien, som finansieras av Vinnova, ska vara klar tidig höst. Deltagare är Invest in Norrbotten, Linde Gas, Fu-Gen, Lhyfe, LKAB, Svenska Kraftnät, Skellefteå Kraft, Uniper (Sydkraft AB,) ST1, ABB, Fortum, H2 Green Steel, Liquid Wind, Nordion Energi, Vattenfall, Business Sweden, SSAB (TBE) och Sweco.
-En infrastruktur som knyter samman de olika industrikluster där vätgas ersätter fossila bränslen kommer driva på utvecklingen genom att förbättra leveranssäkerheten vilket är positivt, säger Staffan Sandblom, Head of Hydrogen Development, Fortum.
Förstudien ska visa på de möjligheter och hinder som finns för de olika intressenterna i värdekedjan, från produktion av vätgas till distribution och användning. I detta ingår en analys och specifikation av de fortsatta utredningsbehov som finns och bör prioriteras för att åstadkomma samsyn och samarbete. Dessutom ska en samarbetsplattform för olika intressenter etableras, detta görs i anslutning till de pågående projekten Swedish Hydrogen Development Centre, som drivs av RISE och Swerim, och Center for Hydrogen Energy Systems Sweden (CH2ESS) som drivs av Luleå tekniska universitet.
Kontakt:
Johans Sandstedt, forsknings och affärsutvecklare RISE
johan.sandstedt@ri.se, 010-228 42 77
Rikard Gebart, professor i energiteknik och verksamhetsledare för Luleå tekniska universitets vätgassatsning CH2ESS
rikard.gebart@ltu.se, 072-510 37 80,
