Här skapas verktyg för socialt hållbar samhällsplanering

Ger gröna ytor alltid gladare människor? Spelar det någon roll om renoveringar utförs av boende i området? Ger säkerhetsdörrar en känsla av säkerhet? Frågor om social hållbarhet intresserar många. Men färre har koll på hur det går att uppnå. RISE har i samarbete med flera aktörer tagit fram en kunskapsöversikt och praktiska verktyg. Frågan diskuteras på ett av RISE seminarium under Almedalsveckan.

När det kommer till frågor om miljö eller hållfasthet finns det väl utvecklade standarder som alla har att följa i lagstiftning och regleringar. Men när det kommer till social hållbarhet i samhällsplaneringen finns det idag inte någon nationell samsyn. På många ställen knappt på regional nivå heller.

- Man jobbar väldigt olika utifrån sina förutsättningar. Till exempel Göteborg har Älvstranden som är deras utvecklingsbolag som utvecklar Älvstaden (25 000 nya lägenheter i centrala Göteborg).  Med den storleken har de resurser och personal som jobbar koncentrerat för att utveckla en egen värderos (verktyg för att överblicka hållbarhetsarbetet). Den kan de sedan använda i sin verksamhet och återkoppla till politikerna som i sin tur kan återkomma med vad de tycker, säger Karl de Fine Licht.

- Om du sedan tittar på Mölndal så är deras kommunala utvecklingsbolag Mölndala inte alls lika stort – men de hittar andra sätt att jobba med frågan.

I dag finns det ofta högtflygande planer kring hur man ska främja social hållbarhet tidigt i byggplansprocesserna. Det svåra har varit att behålla den kraften när kostnaderna ska pressas ju längre man kommer i projektet.

- Det finns idag ett tänk kring den här sortens frågor. Och det är prioriterat – i alla fall på planstadiet. Men sedan när det ska realiseras så gäller det att det hänger med hela vägen. Här kan vi finnas till hjälp och isolera fallgropar och skapa stöd för insatserna, säger Karl de Fine Licht.

Redan nu finns stöd att ta till. RISE har varit med och tagit fram handfasta verktyg för bostadsutvecklare*. De går att använda tidigt i processen när det kommer till renoveringar och påverkan under själva byggperioden. Det handlar om till exempel Excel-ark och frågeformulär där man blir uppmärksammad på vad ens val får för konsekvenser. En omfattande kunskapsöversikt har också tagits fram där exempel från Sverige och världen lyfts upp. Till exempel nämns hur Örebrobostäder ställde kravet vid en renoveringsupphandling att långtidsarbetslösa från området skulle erbjudas praktikplatser. Eller hur man i Stockholms län valde att räkna in de sociala effekterna i analysen inför en större eventuell kollektivtrafiksatsning.

Att kunskapen samlas är viktigt. Det är lätt tro att alla insatser ger objektivt önskade resultat. I dag efterfrågas ofta en öppen stadsbild som uppmuntrar till folkliv och möten. Men samtidigt som det kan öka den upplevda glädjen i området – så stiger brottsligheten ju mer människor möts. Likaså kan en insats med förstärkta säkerhetsdörrar och skyddade trapphus göra de boende mer rädda – man upplever att det finns något utanför man måste skydda sig mot.

- Ett annat exempel är gröna ytor. Alla vill ha gröna ytor men få är medvetna om att en dåligt underhållen grön yta är värre att ha än en till exempel en parkeringsplats. Det är en fin linje men det måste vara relativt välstädat och tillfixat annars upplever människor det som otryggare än en vanlig öppen stadsyta, säger Karl de Fine Licht.

- Det visar också på hur viktigt det är att se helheten. Om någon bestämmer att här ska vi ha en ny park – då gäller det ju att finns eller avsätts resurser hos parkförvaltningen att ta hand om den.

* De processverktyg och stöd som tas fram är bland annat ett frågebatteri som på ett enkelt sätt låter människor från olika professioner och olika ansvarsområden kunna diskutera sociala hållbarhetsfrågor på ett mer strukturerat sätt och där forskningen får en naturlig plats.

Seminarium: Från stadsplanering till socialt hållbar samhällsutveckling – så lyfter vi blicken!

Tid: 3 juli kl 14.00-14.45

Plats: RISE Trädgård i Almedalen, Kinbergs plats 3, Visby

Medverkande:

Karl Persson De Licht, RISE

Wenche Lerme, Göteborgs stad/EU-Gugle

Magnus Fredriksson, Skaraborgs kommunalförbund

Roba Ghadban, Skanska

Christer von Essens, VD Stora Sköndals fastighetsutveckling