Samlad forskning för att bromsa antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är ett globalt hot. Vanliga infektioner kan leda till döden. Nu finns en strategisk forskningsagenda för området antibiotikaresistens. Den är framtagen i brett samarbete mellan elva statliga aktörer, vilket ger en god grund för framtida forskning.
Den strategiska forskningsagendan är en nationell kraftsamling för att skapa möjligheter till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människor och djur. Agendan syftar till att vägleda, stödja och samordna forskningsinsatser inom en rad områden - till exempel folkhälsa, medicin, miljö och vatten, djurhälsa, internationellt samarbete och innovationer.
– Inför framtida satsningar kommer agendan att möjliggöra för olika finansiärer att samordna sina aktiviteter och stödja forskning med syfte att minska uppkomst och spridning av antibiotikaresistens. Det är också viktigt att resultaten av forskningen sprids och kommer till användning, säger Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.
– Antibiotikaresistens är ett växande folkhälsoproblem som orsakar såväl ökad sjuklighet och dödlighet som ökade kostnader för samhället. För att bromsa utvecklingen krävs det engagemang och arbete inom alla områden som berörs av antibiotikaresistens, från djurhållning till läkemedelsutveckling, något som den nya forskningsagendan lägger stor vikt vid, säger Erik Nygren, forskare på RISE.
I vår tid är antibiotikaresistens ett faktum och ett hot – nationellt och globalt. Vanliga infektioner och skador som tidigare varit enkla att behandla, har blivit farligare och kan till och med leda till döden. Det beror på att bakterierna blir mer och mer motståndskraftiga – resistenta – mot vår antibiotika. De moderna behandlingsmetoderna och medicinerna försvagas och hjälper sämre. Anledningarna till att bakterier blir resistenta är många och komplexa. Genom forskning kan vi förstå, förklara och förebygga antibiotikaresistens.
Här hittar du den strategiska forskningsagendan, framtagen inom det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.
Det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens
Vetenskapsrådet ansvarar för ett tioårigt nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens. I programkommittén ingår representanter från Formas, Forte, Vinnova, Läkemedelsverket, Hav och Vattenmyndigheten, Sida, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA och RISE Research Institutes of Sweden.