Samling för bioflygbränsle kan ge ny exportmarknad

Om 12 år ska svenskt inrikesflyg vara fossilfritt. I dag står biobränsle för 0,3 procent. Frågan diskuteras på ett av RISE seminarier under Almedalsveckan.

– Det finns ingen marknad idag. Men det kan bli, säger Maria Fiskerud på RISE.

Ett steg på vägen är Bioflygarena där SAS, Svedavia och RISE ska öppna upp för nya sätt att nå målen.

En digital plattform som ska samla branschen och kunskapen. Det är Bioflygarenan. Plattformen kommer lanseras under Almedalen. Målet är att tillsammans hitta en väg till en fungerande kedja – hela vägen från skogsnäringen till resenären. Att hitta vägar till svensk produktion av bioflygbränsle.

I dag i världen finns det en enda större tillverkare av biobränsle för flyg. AltAir i Los Angeles, USA. Och AltAir producerar dessutom enbart 15 procent av sin biodiesel för flygtrafik – resten blir biodrivmedel till vägtransport.

– Det finns flera skattelättnader och produktionsstöd för dem som tillverkar biobränslen till vägtransport och det gör att det är lättare att få ihop sitt business case på det, säger Maria Fiskerud.

Än så länge är biobränsle en pionjärverksamhet. Alla projekt är i princip första gången. Det medför utvecklings- och logistikkostnader samtidigt som det är osäkert om det går att räkna hem.

– Därmed inte sagt att vi inte ska göra något. Det vi gör och har gjort i Sverige är något hela världen tittar intresserat på. Och för varje projekt lär vi oss mer, säger Maria Fiskerud.

I Sverige finns det nu en testad logistik-kedja. Allt flygbränsle i Sverige kommer in till Gävle hamn, därifrån transporteras det sedan till flygplatserna. Det mesta, cirka 80 procent, transporteras till Arlanda. Det var här transporten gick när de 450 första tonnen biodiesel levererades strax före nyår 2016. Det var första gången i världen som biobränsle följde samma väg som det fossila ebränslet. Det har Swedavia vunnit internationellt pris för. Men sedan dess har det inte blivit några fler leveranser av bioflygbränsle till Sverige och Europa från AltAir.

– Vi behöver komma vidare, säger Maria Fiskerud. Vi måste få till produktion i Europa och gärna här i Sverige så vi inte blir så beroende. Det är en av fördelarna med bioflygbränsle att vi inte ska behöva vara lika beroende av de som har tillgång till det fossila, biobränsle kan ju produceras av flera olika bioråvaraor. Vi har avfall från skogen som skulle kunna vara en bra råvara att utgå från. Alla vill idag ha bioflygbränsle ändå kommer vi inte igång. I dag kan producentsidan säga att ”så länge vi inte har några kontrakt kan vi inte sätta spaden i marken” och likaså kan flygbolagen säga ”utan bränsle kan vi inte lova några avtal”. Med Bioflygarena ska vi samla hela ekosystemet från skog till vinge. När man väl samarbetar blir det svårare att säga nej.

Tekniken för att biobränsle för flyg finns redan i dag. Befintliga flygmotorer kan användas. Den stora skillnaden är priset. RISE har med projektet Lignojet utforskat möjligheterna att ta fram bioflygbränsle från lignin. Lignin är en biprodukt från skogsindustrin – och oljan som man kan framställa av lignin av har goda egenskaper för flygbränsle. Projektet Lignojet visade också att framställningen skulle kunna bli ekonomiskt konkurrenskraftig i jämförelse med andra biojetbränslen. För svensk del med en skogsnäring i framkant är det därför ett intressant alternativ.

Oavsett bränsle har Sverige alla möjligheter att hitta framtidens lösningar. Dels att hitta nya sätt att producera bränsle men också hur man hittar en struktur med avtal och betalningsvilja hos slutkunden.

– Det kan bli en ny exportmarknad för Sverige. Kanske inte själva bränslet – att frakta bränsle över jorden hör den fossila eran till – men att exportera lösningarna och affärsmodellerna för biobränsle, där finns det potential, säger Maria Fiskerud.

Seminarium: Bioflygbränsle – har morgondagens flyg träflis i tankarna?

Tid: 3 juli 11.30-12.45

Plats: RISE Trädgård i Almedalen, Kinbergs plats 3, Visby

Medverkande:

Maria Fiskerud, RISE

Niklas Johansson, Statssekreterare Näringsdepartementet

Lena Wennberg, Miljöchef Swedavia

Rebecka Le Moine, Biolog och språkrör för Gröna studenter

Lars Lind, Perstorp

Jonas Lindmark, Energimyndigheten