Svårt för konsumenter att göra medvetna val vid köp av tonfisk

Mirelle Tirza, som idag presenterat sitt examensarbete på Göteborgs universitet, har med hjälp av DNA-streckkodning artbestämt tonfisk som serverades på sushi-restauranger eller såldes färsk i butik i Göteborg. Vidare har hon undersökt vilken produktinformation som finns på konserverad tonfisk för att konsumenten ska kunna göra medvetna val.

Otillräcklig information fiskemetod och fångstområde för tonfisk

Av de sju undersökta färska tonfiskproverna (6 sushi-restauranger och en fiskaffär) kunde bara två försäljare ange vilken art av tonfisk som såldes. En av de två som gav ett artnamn angav dessutom fel art, då DNA-analysen visade på en annan. Ingen av de färska proverna hade information om fångstområde eller fiskemetod, och informationen på tonfiskburkarna var oftast för bristfällig för att kunna göra ett medvetet val enligt de konsumentguider som finns.

– Med sitt examensarbete visar Mirelle att artidentifiering med DNA analys fungerar men också att utveckling behövs för metoden ska bli enklare att använda och resultaten lättare att tolka, säger Thomas Dahlgren, en av studiens handledare och forskare vid institutionen för marina vetenskaper.

Han menar att vi sett en revolution i utvecklingen av DNA-teknik men att grundforskningen inte hängt med i samma takt.

– Mirelles resultat visar nämligen att fyra av de mest hotade tonfiskarterna är svåra att skilja åt med den standardiserade streckkodsgenen. Detta är bara ett exempel på att mer arbete behövs för att kartlägga olika nivåer av biologisk mångfald, från tidigare okända arter i till exempel djuphaven, till genetisk diversitet i mycket väl kända arter, som exempelvis tonfiskar.

Kommersiella arter av tonfisk akut hotade

En genomgång av fiske efter tonfisk globalt som Mirelle Tirza även gjort visade att några av de kommersiella arterna av tonfisk är akut hotade, andra är överfiskade och/eller överfiskas idag. Beroende på fångstområde och fiskeredskap kan fiske efter tonfisk leda till bifångst av delfiner, hajar, sköldpaddor och andra hotade djur, som skadas och i värsta fall dör. Det finns dock tonfiskprodukter som kommer från mer uthålliga fisken, både med avseende på fisketrycket på beståndet av tonfisk och att fiskemetoden är mer skonsam vad gäller bifångster.

För att medvetna konsumenter ska kunna använda sig av konsumentguider och göra informerade val, och på det sätt utöva konsumentmakt i form av att efterfråga det som är mer hållbart producerat, krävs att dokumentationen som samlas in i början av produktionskedjan följer alla led i leverantörskedjan, från ”krok till krog”. Mirelles Tirza examensarbete visar att när det gäller både färsk och konserverad tonfisk är det är en bra bit kvar.

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Sara Hornborg, som varit handledare från SP säger:

– Jag har märkt att det inom restaurangbranschen finns en stor osäkerhet just för fisk- och skaldjursprodukter kring vilken information som är viktig för att kunna avgöra om den är uthålligt producerad. När den medvetne konsumenten inte får den information som efterfrågas känns det dock inte seriöst och möjliggör fusk. Därför pågår mycket arbete med förändringar kring dokumentationskraven, så kallad spårbarhet, för fisk- och skaldjur. För att fullt ut förstå vikten av spårbarhet och utökad konsumentinformation behövs dock mötesplatser för samverkan mellan alla aktörer i produktionskedjan, inklusive forskare och myndigheter, med målet att tillsammans verka för en mer hållbar produktion och förstå hur det hänger ihop med hållbar efterfrågan.

Kontakt:

Mirelle Tirza, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, tel. 073-576 97 55

Handledare:

Thomas Dahlgren, Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, tel. 070-366 20 42

Sara Hornborg, SP Food and Bioscience, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tel. 010-516 66 96

Taggar: