Sverige behöver ett system för återvinning av vindturbinblad

Återvinning av uttjänta vindturbinblad från vindkraftverk är en växande utmaning. Bara i Sverige väntas cirka 1000 blad tas ur bruk mellan 2020 och 2025. Projektet Rekovind som drivs av RISE har undersökt marknaden för återvunnet material från turbinbladen samt olika metoder för återvinning.

Förbrukade vindturbinblad är en helt ny ström av kompositavfall, projektet Rekovind har undersökt möjligheten att utveckla en kemisk återvinningsprocess och hur Sverige kan hantera framtida avfallsströmmar från vindturbinblad.

- Vi står inför en stor utmaning. Det finns idag ingen återvinningsmetod som är ekonomiskt hållbar och därför har heller ingen marknad kunnat skapas för hantering av uttjänta vindturbinblad, säger Cecilia Mattsson från RISE.

Huvudmålet för Rekovind har varit att utveckla en kemisk process som kan användas på samtliga material i ett vindturbinblad, det vill säga härdplastglasfiberkomposit (epoxi- och polyesterhärdplast och glasfiber), termoplaster (PET, PVC, PU) och balsaträ. Processen som används heter solvolys. För att en kemisk återvinningsprocess ska vara ekonomiskt lönsam måste högvärdiga slutprodukter kunna genereras. Produktströmmar ut från processen blir en olja, glasfiber och träfibrer. Projektet bedömer att olja är den mest värdefulla produkten, trots att man får ut små mängder. Då bladen innehåller cirka 70 procent glasfiber kan andelen olja inte bli större än mängden härdplast i bladen så maximalt utbyte är cirka 30 procent.

- Oljan vi får ut har en liknande kemisk sammansättning som fossil olja. Idag är intresset stort för att ersätta fossil olja med alternativa strömmar som till exempel olja från plastavfall eller restprodukter från skogen. Så kallade plastreturraffinaderier är under utveckling för avfall från bland annat konsumentplast. Här skulle även oljan från vindturbinbladen kunna var en framtida ström, säger Cecilia Mattsson.

Rekovind har också undersökt återvinningsproblematiken runt hantering av vindturbinblad historiskt och estimerat framtida materialströmmar i Sverige. Eftersom installation av vindturbiner tog fart under 1990- och 2000-talet och den beräknade livslängden är 20 - 25 år, är behovet av lösningar för hantering av nedmonterade blad akut. I Sverige förväntas ca 1000 blad behöva tas ur bruk mellan 2020 - 2025. Historiskt har man tagit hand om uttjänta vindturbinblad genom renovering, en andrahandsmarknad, förbränning och deponi. Idag finns inget producentansvar vilket gör att ägaren av vindkraftverken ansvarar för återvinningen.

- Vattenfall har åtagit sig att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation och arbetar med att främja tillväxt av förnybar energi på ett hållbart sätt. I dag återvinns 85 - 90 procent av en vindturbin och vi arbetar aktivt för att hitta hållbara lösningar för återvinning av kompositavfall från uttjänta vindturbinblad. Genom att engagera oss i olika forskningsprojekt så som Rekovind, kan vi bygga kunskap och driva på utvecklingen inom området, säger Eva Philipp som är Miljö- och Hållbarhetschef på Affärsområde Vind på Vattenfall.

Projektet Rekovind har ett nära samarbete med både bladtillverkare och vindkraftsaktörer. Det finns en vilja hos samtliga aktörer i värdekedjan att samverka mot mer cirkulära lösningar för en hållbar vindkraft. För att öka cirkulariteten hos bladen implanteras idag design-for-recycling i designfasen. Andra framtida lösningar för ökade cirkulära strömmar kan innefatta till exempel retursystem av blad till tillverkaren. Nästa steg mot en möjlig kemisk återvinningsprocess kommer också att behöva kombineras med mekanisk återvinning.

Projektet Rekovind har gett positiva spin-off effekter på kompositforskningen på RISE genom att stimulera till andra cirkulära lösningar med potentiellt snabbare marknadstillämpningar. RISE har idag forskningsprojekt (ReComp - Cirkulära strömmar från glasfiberkomposit, Vinnova) som istället för att bryta ned bladen tittar på återanvändning av bladen i nya infrastruktur och byggnadskonstruktioner som tex parkbänkar, lekplatser och broar.

Detta forskningsprojekt ”Kemisk återvinning av glasfiberkomposit från vindturbinblad - Rekovind” har finansierats av Energimyndigheten, EnergiForsk och RISE.

 

För mer info:

Cecilia Mattsson, RISE

010-228 49 36

cecilia.mattsson@ri.se

Prenumerera