Varför en livsmedelsstrategi?
Det svenska jordbruket och livsmedelsbranschen måste utvecklas och stärkas. Det var några av ingångsvärdena i arbetet med att fram den nya nationella livsmedelsstrategin. Strategin, och lönsamheten inom jordbruket och livsmedelsbranschen diskuterades över en halvdag i Stockholm i mitten av mars.
Faktorer som samverkan och hållbarhet blir viktigare för produktionen samtidigt som ekologisk mat och välbehandlade djur blir viktigare för konsumenten. Men vilken teknik och vilka metoder krävs för att verkligen lyckas skapa lönsamhet i alla led av livsmedelskedjan? Vad finns det för nya innovationer? Hur kan vi samverka över internationella gränser?
Leif Lundin, enhetschef för Food & Bioscience på SP, och Anders Hartman, VD på JTI, inledde dagen.
Helene Holstein jobbar till vardags på Länsstyrelsen i Uppsala och har jobbat med livsmedelsstrategin på uppdrag från regeringen. Hon började med att förklara behovet av en nationell livsmedelsstrategi. Primärt för att öka produktionen av livsmedel i Sverige. Där fick även åhörarna komma med inspel, via en Mentimeterfråga och högst upp bland svarsalternativen kom svaret att livsmedelsstrategin kommer att säkerställa fokus på livsmedelsproduktionen i Sverige.
Helene Holstein hade också en slide om vad som är målet med strategin.
Svensk livsmedelsindustri är varken lönsam eller konkurrenskraftig. "När ni läser propositionen kommer ni inte att hitta konkreta åtgärder, det kommer i en separat handlingsplan", säger hon, och sa samtidigt att det finns länder som är bra på livsmedelsproduktion, exempelvis Danmark.
När åhörarna själva fick lyfta fram andra länder som Sverige kan snegla på, nämndes flera olika, som exempelvis Holland, Storbritannien och Australien.
Helene Holstein underströk också att "Regeringen kommer aldrig att kunna skapa konkurrenskraft i sektorn. Det MÅSTE näringen göra". Publiken var helt enig i det påståendet.
Foodnexus, inom ramen för KIC, är något man bör känna till. SP är delaktiga i en ansökan som ska in senare i år.
Harry Barraza jobbar med öppen innovation på Arla. Han illustrerade visuellt hur mycket mjölk bara Arla producerar på ett år. Över 25 miljoner dricksglas som skulle nå 47 varv runt jorden.
Harry betonade vikten av samarbete. Samarbete med SP inom ramen för kunskaps- och teknikutveckling, och samarbete för att gå från en värld av produkter till en värld av lösningar. "Småföretag söker guidning hellre än pengar", sa Harry Barraza bland annat.
"För att göra livsmedelsindustrin konkurrenskraftig måste en beteendeförändring till", sa Anna-Kajsa Lidell från Food for progress, och hade då Oumph! i åtanke.
Livsmedelsacceleratorn är ett sätt att försöka få fart på lönsamheten i livsmedelsindustrin. Den är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och SP.
Hur var det nu med kött? Ann Segerborg-Fick från JTI förklarar.
Det pratades en del av livscykelanalyser av livsmedel, och där är SP i framkant.
I Göteborg har man målet att minska utsläppen av växthusgaser till en hållbar och rättvis nivå senast 2050. För att nå målet har Göteborgs Stad tagit fram ett klimatstrategiskt program som visar hur vi måste arbeta långsiktigt för att minska vår klimatpåverkan.
Att kunna ta hand om avfall är en aktuell fråga på flera håll i samhället. Ett projekt inom ramen för det har helt enkelt namnet "Value from waste".
Publiken fick spåna in i framtiden, och ta ställning till hur viktigt och troligt det här att andelen svenskproducerat ökat kraftigt, att våra största företag har huvudkontor i Sverige istället för utomlands och att den svenska exporten har ökat kraftigt tack vare nya innovationer.
För att samhället ska bli mer hållbart måste alla och envar ändra sitt beteende. Ulf Sonesson, expert inom livsmedelsområdet på SP, sammanfattade kanske dagen bäst; "Det måste smaka gott att förändra världen".
Kontakt:
Kristoffer Lidén, pressinformatör SP
kristoffer.liden@sp.se
010-516 56 72
Taggar:
