Vätgasledningar en ny infrastruktur på framväxt

Förstudien om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige är klar. Resultatet visar att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov i norra Sverige. En ny typ av infrastruktur växer fram som har behov av mer ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. Fortsatt forskning, utveckling och utbildning samt tydligare samordning är viktigt för att påskynda implementeringen av vätgas, vilket diskuteras vidare i rapporten.

–  Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi. Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas. Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, vid Luleå tekniska universitet.

Förstudien har gjorts av Luleå tekniska universitet och RISE under 2022 i samarbete med 24 aktörer med intressen för vätgas i norra Sverige, och har delfinansierats av Vinnova.

Vätgas har pekats ut av EU som en nyckel för att nå klimatmålen till 2050. Det har även Energimyndigheten i Sverige gjort, i ett förslag till regeringen om en nationell strategi för vätgas, med utgångspunkt i värdekedjan till de fossilfria satsningarna som görs av gruv- och stålindustrin. Vätgas har använts av industrin i över hundra år och det finns idag ett antal korta vätgasledningar i Sverige, till exempel i Sandviken och Stenungsund. På andra håll i världen finns långa rörledningssystem i full drift för transport av vätgas. Den storskaliga introduktion av produktion, distribution, lagring och användning av förnybar vätgas i gruv- och stålindustrin som planeras i norra Sverige saknar dock motstycke idag, även globalt.

Inte minst det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen med vätgasledningar. Kompletterande forskning och utveckling är avgörande. Det handlar bland annat om tekniska frågor om nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i kallt klimat, planeringsstöd för bästa lokalisering av vätgasledningar, men även om hur regelverket bör utvecklas. Det behövs mer analyser för att öka förståelsen för det helt nya energisystem som kan växa fram i norra Sverige och Finland, där vätgasledningar förmodligen, enligt förstudien, blir en central del. Förstudien föreslår också att utbildningsinsatser samordnas inom vätgas och att ett särskilt forskningsprogram lanseras inom vätgasledningar och vätgasens möjliga komplement till elnätet.

Det här projektet har visats att investeringen för vätgasinfrastruktur i form av vätgasledningar eller kraftledningar innebär relativt sett låga kostnader i jämförelse med de investeringar som behövs i processteknik och för framställningen av själva gasen, trots att det potentiellt handlar om mycket stora investeringar och byggnationer för infrastruktur. En ny typ av infrastruktur växer fram som saknar ändamålsenliga regelverk för ägande och styrning. I dag finns det stora luckor i lagstiftning när det gäller att bygga upp en vätgasinfrastruktur i Sverige. För att minska osäkerheten att investera och underlätta utvecklingen, rekommenderar förundersökningen en mer grundlig utredning och utveckling av lagstiftningen kring vätgassystemet och att Sverige antar en nationell strategi för vätgas, baserad på Energimyndighetens förslag.

–  När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt, affärsutvecklare och fokusområdesledare, Industriell omställning vid forskningsinstitutet RISE.