Snabbt blodprov ger hjärtpatienter rätt diagnos

Personer med hjärtsvikt har höga halter av ett särskilt protein, NT-proBNP, i blodet. Proteinhalten kan mätas med ett enkelt blodprov på vårdcentralen. Läkaren har ett svar inom 15 minuter som antingen utesluter hjärtsvikt eller leder till ytterligare undersökning. Patienten får på så vis snabbare rätt behandling. Men denna snabba diagnosmetod används sällan i Sverige.

Proteinet NT-proBNP utsöndras från hjärtväggen när hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod. Nu kan läkare genom ett enkelt test mäta proteinhalten i blodet hos patienter med misstänkt hjärtsvikt och ha svaret inom en kvart. Höga nivåer av NT-proBNP innebär att man kan misstänka hjärtsvikt.

I primärvården hjälper provet läkaren att utesluta hjärtsvikt hos patienter med diffusa symtom, som andfåddhet, trötthet, svullna ben och hög puls. Provet spårar också riskpatienter som behöver utredas vidare – allt medan patienten fortfarande är kvar i behandlingsrummet.

På akutmottagningen, där varje minut kan vara avgörande, ger testet svar så att en diagnos snabbare kan fastställas, till exempel när en patient kommer in med svår andnöd.

Tidigare måste blodprovet skickas till laboratorium för analys. Nu går det att få svar direkt. Men få svenska vårdcentraler och akutmottagningar använder den nya testmetoden, trots att provsvaret ger värdefull information för diagnostik av patienter med misstänkt hjärtsvikt.

Markör även för hjärtinfarkt
Förhöjda värden av NT-proBNP avslöjar även om det finns ökad risk för hjärtinfarkt, visar en studie som nyligen har publicerats i JAMA, Journal of American Medical Assoication.

Halten av NT-proBNP mäts med hjälp av instrumentet Cardiac Reader från Roche Diagnostics. Med Cardiac Reader analyseras även två andra markörer för hjärtinfarkt – troponin T och myoglobin.

Fakta om hjärtsvikt
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet som innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt blodet i kroppen på grund av skador på hjärtmuskulaturen. Följden blir brist på syre och näring vilket utlöser en rad destruktiva processer. Den vanligaste bakomliggande orsaken till hjärtsvikt är att hjärtmuskeln har skadats vid tidigare hjärtinfarkt eller belastats av långvarigt högt blodtryck.

Omkring 200 000 personer i Sverige har symtomgivande hjärtsvikt och ungefär lika många beräknas ha nedsatt hjärtfunktion utan symtom. Varje år insjuknar ytterligare 30 000 personer. Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65 år tas in på sjukhus.

Sjukdomen kan inte botas, men prognosen kan förbättras med läkemedelsbehandling. NT-proBNP ger ett beslutsunderlag som minskar risken för både över- och underbehandling.