Fiskdöden i Torne älv beror inte på kända virus- eller bakteriesjukdomar

Livsmedelsverkets undersökningar som blev klara i augusti visar att inga kända virus eller bakterier som orsakar fisksjukdomar ligger bakom symptomen hos laxar i Torne älv. Motsvarande symptom har observerats i Torne älv sedan år 2014. Antalet vandringslaxar i älven är normalt. Livsmedelsverket fortsätter med undersökningarna genom att analysera vitaminnivåerna hos fiskarna.

År 2016 genomförde Livsmedelsverket, dåvarande Evira, och de svenska myndigheterna en intensifierad undersökning av laxar i Torne älv. Då tolkades att inemot hälften av hudskadorna hos sårade laxar eller fiskar med hudrodnad bero på mekaniska faktorer, dvs. att fisken kommit loss eller släppts fri från fiskeredskap. På laxarnas hud observerades också rodnad och blödningar av okänd orsak, framför allt i magområdet, samt ytliga hudnekroser. De inre organen uppvisade inga förändringar. I sötvatten angrips hudförändringarna av algsvampar av släktet Saprolegnia spp som orsakar s.k. vattenmögelinfektion, men den primära orsaken till sårskadorna är någon annan.

De observationer som gjorts av fiskare år 2019 motsvarar situationen under åren innan.

Vitaminanalyserna görs i höst

Sommaren 2019 har en del observatörer fäst uppmärksamhet på i övrigt friska vandringslaxar med slött beteende. Också Naturresursinstitutets forskare har rapporterat att en överraskande stor del av laxarna som försökt stiga upp har blivit kvar i Torne älvs nedre lopp.

Östersjölaxar råkar tidvis utför att nykläckta yngel dör till följd av brist på B1-vitamin, dvs. tiamin (M74-syndrom). Bristsjukdomen hos yngel beror på att moderlaxarna inte förmår överföra en tillräcklig mängd tiamin till sin avkomma.

En moderlax kan uppvisa bristtillstånd om dess föda inte innehåller tillräckligt med vitaminer. I extrema fall kan bristen leda till störningar i balans och orienteringsförmåga i samband med att laxen vandrar. Det finns ännu ingen information om huruvida moderlaxar lider av brist på tiamin den här sommaren. För att man ska få fler färska vävnadsprover för undersökning fångas vandringslax med nät med undantagslov av Livsmedelsverket.

Avsikten är att utföra kemiska vitaminanalyser i höst när man har fått ihop ett tillräckligt antal prover, dvs. från 15 - 30 fiskar. Rapport om resultaten ges när de är klara.

Antalet döda och sjuka fiskar ligger sannolikt på samma nivå som tidigare år

Livsmedelsverket bedömer att proportionellt sett fler vandringslaxar inte har dött i Torne älv den här sommaren än under några år tidigare. Det har rapporterats litet fler sjuka eller döda vandringslaxar i Torne älv jämfört med samma tid i fjol, men i förhållande till resultatet från Lukes uppföljning av vandringslax är antalet döda fiskar som anmälts till Statens Veterinärmedicinska Anstalts (SVA) rapportportall ungefär samma, dvs. mindre än en promille av antalet nystigna fiskar hittills. Även om rapportportalen får information om bara en del av de döda laxarna, är anmälningsaktiviteten under olika år troligen jämförbar.

Laxdöd också hos havslaxar vid Kemi älvs mynning

Enligt uppgifter från Livsmedelsverkets fiskare har det inte observerats sjuka eller döda fiskar utanför Ule och Ijo älv eller Simo älv, men bland havslaxar vid Kemi älvs mynning har det påträffats fiskar som uppvisat symptom, liksom i vissa laxälvar på svenska sidan.

Livsmedelsverket önskar fortfarande få prover av avvikande fångstfiskar. Proverna ska vara färska och transporten till Livsmedelsverket måste ske under vardagar. Redan döda fiskar går inte att undersöka på grund av förruttnelse. För att utreda symptomen hos laxar, inklusive eventuella nya okända fisksjukdomar, planeras samarbete med Sveriges fisksjukdomsmyndigheter samt andra utländska forskningsinstitut.

Läs mera:

Laxdöden i Torne älv

Anvisningar för insändandet av prover (pdf)

Ytterligare information:

Forskningsprofessor Perttu Koski, tfn 0295 204 483, perttu.koski@ruokavirasto.fi
Ledande expert Satu Viljamaa-Dirks, tfn 0295 205 173, satu.viljamaa-dirks@ruokavirasto.fi

Prenumerera