Konstiga knutor på potatisen och moroten – rotgallnematoder i farten?

Under det internationella växtskyddsåret 2020 lyfter Livsmedelsverket fram potatisens kvalitets- och karantänskadegörare samt andra betydande skadegörare i potatis. Medvetenhet om sjukdomar och skadegörare gör det lättare för odlarna att identifiera och förebygga skadegörarproblemen.

Rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi och M. fallax är karantänskadegörare med många värdväxter. Bägge förekommer lokalt i Europa. De främsta värdväxterna för rotgallnematoder är potatis och tomat.

M. chitwoodi och M. fallax är små rundmaskar. Förutom på potatis och tomat trivs rotgallnematoderna på många växter, såsom korn, ärt, betor, många prydnadsväxter, majs och många ogräsväxter. Med hjälp av ogräsväxterna kan rotgallnematoderna bli kvar i marken från den ena växtsäsongen till den andra. Liksom de besläktade arterna vit och gul potatiscystnematod trivs rotgallnematoderna bäst i grova mineraljordar.

Rotgallnematoderna orsakar knutor (galler) på potatisknölarna.  Bilder: UNECE Guide for Potato Pest, Disease and Disorders

Knutor och svulster på rötterna

Rotgallnematoderna får sin näring ur vätskan i den cellvävnad som finns i rotspetsarna. När en rotgallnematod tränger in i roten, sväller de omgivande växtcellerna. Svullnaden syns som en rotsvulst, som är ett typiskt symptom.

Den första observationen av rotgallnematoden Meloidogyne fallax i Sverige gjordes 2018. Jordbruksverket i Sverige började kartlägga nematodens utbredning i potatisodlingsområdena, och ytterligare en förekomst har nu hittats.

Eftersom de skador som rotgallnematoderna orsakar till en början är mycket lokala, kan smittan lätt passera obemärkt på åkern. När smittan tilltar kan hela potatisskördens kvalitet hotas.

Båda arterna lägger hundratals ägg inuti eller utanpå de svulster som bildats på värdväxtens rötter.

Överlever i viloläge i marken upp till ett år utan näring

Den generation som kläcks ur äggen sprider sig till närliggande värdväxters rötter. Den här generationen i artens livscykel är den enda som kan förekomma fritt i marken, och också bevaras i viloläge i marken utan näringskälla från några månader upp till ett år.

Rotgallnematoderna förökar sig effektivast i temperaturer på 15–20 °C, medan temperaturer på 25 °C redan har visat sig ha en negativ inverkan på förökningen.

Nematoderna sprider sig via smittat växt- och jordmaterial samt bevattnings- eller översvämningsvatten.

Rotgallnematoder får inte förekomma i utsädespotatis

I EU:s lagstiftning begränsas förekomsten av rotgallnematoder endast inom utsädespotatisproduktionen. Prov på knölar ur ett utsädespotatisparti får inte ha synliga symptom som tyder på förekomst av rotgallnematoder. Knölpartier som uppvisar symptom undersöks och fastställs genom laboratorietest. Utgående från smittade knölar kan nematodförekomsten undersökas genom riktad provtagning av jordmaterialet på åkern. Om nematodsmitta konstateras föreskriver Livsmedelsverket nödvändiga bekämpningsåtgärder.

Om du misstänker förekomst av rotgallnematod i något potatisparti, kontakta omedelbart Livsmedelsverkets enhet för växthälsa på e-postadressen kasvinterveys@ruokavirasto.fi. Bifoga en bild av potatisen med symptomen.

Läs mer

Tilläggsuppgifter

  • överinspektör Toni Valo, tfn 050 471 7076, utsädesenheten
  • överinspektör Atro Virtanen, tfn 040 704 9607, enheten för växthälsa


Prenumerera

Media

Media