Maten har en stor inverkan på folkhälsan

Maten i Finland är känd för att vara säker, men man borde fästa mer uppmärksamhet vid näring. För litet intag av bland annat frukt orsakar årligen en förlust av ca 35 000 funktionsjusterade levnadsår (DALY) och för grönsaker är siffran 28 000 funktionsjusterade levnadsår. Detta framgår av en undersökning som gjordes gemensamt av Livsmedelsverket, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd, där man granskade kostnaderna för livsmedelssystemets konsekvenser för folkhälsan samt bedömde riskerna som orsakas av näringsrelaterad, kemisk och biologisk fara. Undersökningen genomfördes som en del av Statsrådets forskningsverksamhet (VN-TEAS).

Projektet granskar kostnaderna som tillfaller samhället, företagen och konsumenterna genom vård av sjukdomar och epidemier som härrör från maten samt genom övervakning av livsmedel och hushållsvatten. Med livsmedelssystemet avses helheten från matproduktion till konsument, det vill säga kedjan från åker till matbord.

Multivetenskaplig undersökning som stöd för beslut

Projektet har undersökt näringsrelaterade, biologiska och kemiska faktorer. Som exemplar på biologiska livsmedelsfaror har man granskat bakterien listeria, norovirus samt parasiterna trikin och toxoplasma, och på kemiska livsmedelsfaror bly, mykotoxinen aflatoxin och dioxiner. Av näringsrelaterade faktorer har man granskat hög konsumtion av salt och hårda fetter samt för låg konsumtion av grönsaker och frukt.

Genom multivetenskapligt forskningssamarbete har man genom olika metoder och modeller kunnat granska matens konsekvenser för folkhälsan och kostnaderna för dem samt ge beslutsfattarna information till stöd för beslut och prioriteringar som inverkar på finländarnas livsmedelssäkerhet. I undersökningen har näringsrelaterade faktorer framstått som en betydande grupp åtminstone delvis på grund av att andra risker i samband med livsmedel kontrolleras effektivt redan nu av myndigheter och företag.

Bra livsmedelssäkerhet i Finland

I Finland övervakas matens biologiska och kemiska faror så att de inte orsakar hälsofara för konsumenten. Detta syns även i Ruori-projektets resultat: hälsokonsekvenserna som orsakas av näringsrelaterade risker såsom hög konsumtion av salt eller mättade fettsyror eller å andra sidan låg konsumtion av frukt och grönsaker är betydligt större (8000 - 35000 DALY per år) än hälsokonsekvenserna som orsakas av matens biologiska faror (listeria, toxoplasma, norovirus) eller kemiska (dioxiner, bly, aflatoxiner) (1 - 700 DALY per år).

“Genom projektet försöker vi hjälpa beslutsfattarna att få en uppfattning om riskernas storleksklass”, säger ledande forskare Jouni Tuomisto från Institutet för hälsa och välfärd.

Bra livsmedelssäkerhet i Finland är ingen självklarhet utan ett resultat av lång utvecklingsarbete. Man kan inte låta sig invaggas i en bra situation, utan livsmedelssäkerheten kräver ständig uppföljning”, säger specialforskare, FD, docent Johanna Suomi från Livsmedelsverket.

“Undersökningen är intressant eftersom man jämför olika typer av risker och följder av dem för hälsan och ekonomin. Detta tema skulle behöva undersökas mer omfattande därför att denna undersökning innehöll endast ett tiotal exempelfaktorer. Vi upptäckte att det nu inte finns information om många bakgrundsfaktorer eller att de är mycket osäkra. Vi skulle behöva mer grundläggande forskning för att forska om den livsmedelsrelaterade sjukdomsbördan”, säger VMD, docent Pirkko Tuominen från Livsmedelsverket

Målet är att öka kunskapen speciellt om hur olika tillsynsåtgärder främjar hälsan. Då räcker det inte att endast räkna ut den nuvarande sjukdomsbördan av exponering, utan man måste dessutom bedöma verkningarna på sjukdomsbördan och på andra kostnader som kommer av olika åtgärder som ökar eller minskar tillsynen. Detta speciellt utmanande område av projektet verkställs av Helsingfors universitet. Arbetet bli klart under sommaren 2019.

Livsmedelstillsynen gynnar även exporten

Utöver bra livsmedelssäkerhet är livsmedelstillsynen viktig för exporten av finländska livsmedelsprodukter.

“Avreglering är alltså inte alltid ett bra alternativ. En förutsättning för livsmedelsexporten är exempelvis att tillsynen av biologiska och kemiska livmedelsrisker fungerar. Exportländerna vill ha uppgifter om genomförd myndighetstillsyn i Finland samt om resultaten av den, och exportvillkoren kan även innehålla krav om tätare kontroller än vanligt av exportinstanser”, konstaterar Tuominen.

Läs projektbeskrivningen (på finska).

Rapporten om projektet med resultat publiceras under sommaren 2019 på Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets webbsida (på finska).

Preliminära resultat av undersökningen presenteras i ett öppet seminarium 25.4.2019.

Mer information:
enhetschef Pirkko Tuominen Livsmedelsverkets enhet för riskvärdering, pirkko.tuominen@ruokavirasto.fi, tfn 0400 211 624