Matvanorna påverkar intaget av tungmetaller

En nationell riskvärdering som Livsmedelsverket gjort preciserar de beräkningar av konsumenternas exponeringsnivåer som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA tidigare publicerat på EU-nivå. Utgående från resultaten exponeras en del av de vuxna finländarna i arbetsför ålder för tungmetaller i maten i en utsträckning som överstiger nivån obetydlig risk. Sannolikheten för skador på organen är ändå liten. I Livsmedelsverkets riskvärdering undersöktes 25 - 74 -åriga finländares exponering för kadmium, bly, oorganisk arsenik, olika former av kvicksilver, nickel och aluminium via maten och hushållsvattnet. Exponeringen för tungmetaller var störst i de yngsta åldersklasserna och minskade med åldern.

För genomsnittskonsumenten är de största källorna till tungmetaller typiskt sådana livsmedelskategorier, som intas ofta och i stora portioner, såsom bröd, olika drycker och också kaffe, fisk och skaldjur.

”Hos den delen av befolkningen som utsattes för den största exponeringen är källorna till exponering också sådana produkter, i vilka halterna tungmetaller är högre än i livsmedlen i genomsnitt. Oljefrön, såsom solrosfrön, kan till exempel vara en betydande källa till kadmium och nickel hos konsumenter som konsumerar stora mängder av dem och kosttillskott kan också innehålla betydande halter av olika tungmetaller”, säger specialforskare, FD, docent Johanna Suomi på Livsmedelsverkets enhet för riskvärdering.

Unga kvinnor utsatta för tungmetaller

”Finländska 25 - 45 -åriga kvinnor får mer tungmetaller ur sin mat än kvinnor som passerat fertil ålder. Eftersom tungmetallerna kan migrera via placentan till fostret, kan exponering under tidig graviditet och delvis också före det ha en inverkan på det kommande barnets utveckling. Många av dessa skadliga ämnen skadar bland annat centrala nervsystemet som ännu är under utveckling”, säger Suomi.

Exponeringen för metylkvicksilver, som fås via fisk och skaldjur, utgjorde ändå ett undantag. Intaget av det var störst bland över 65-åringar, eftersom de enligt Finravinto 2007- och 2012-materialen åt mer och oftare fisk än yngre finländare.

Exponeringen för kvicksilver var ändå blygsam hos merparten av befolkningen: gränsvärdet för det tolerabla intaget per vecka överskreds hos cirka 1,5 procent av 25 - 64 -åringarna och hos drygt 3 procent av 65 - 74 -åringarna. Intaget av oorganiskt kvicksilver låg hos alla undersökta tydligt under gränsvärdet för det tolerabla intaget per vecka, vilket innebär en obetydlig risk.

Tungmetallerna försvagar benstommen och de inre organen

Exponeringen för kadmium har förknippats med en ökad risk för osteoporos hos kvinnor som passerat klimakteriet. I riskvärderingen konstaterades utgående från informationen om konsumtionen av mat året 2012 att cirka en femtedel av kvinnorna över 45 år ur sin kost får kadmium i mängder som förknippats med en ökad risk för osteoporosfrakturer. Hos cirka 6 procent var risken mer än tredubbel jämfört med dem hos vilka exponeringen var mindre.

Hos knappt en procent av den finländska vuxna befolkningen överskrider exponeringen för kadmium det gränsvärde för det tolerabla intaget per vecka som EFSA fastställt. En överskridning av gränsvärdet kan leda till njurskada.

Exponeringen för nickel via livsmedlen är hos en del av finländarna så stor, att nickelallergiker kan få hudsymptom även av exponeringen via livsmedlen.

Aluminiumet som förekommer som främmande ämne i livsmedlen stannar hos alla undersökta grupper under gränsvärdet för det tolerabla intaget per vecka som bygger på den dos som i djurförsök orsakar skada på det centrala nervsystemet och en säkerhetskoefficient.

För alla tungmetaller finns inte någon fastställd säker exponeringsnivå

Av de undersökta tungmetallerna finns för oorganisk arsenik och bly inte någon exponeringsnivå som kan betraktas som säker. Hos en del av befolkningen är de också förknippade med en låg eller måttlig risk för skadeverkningar.

Arsenikhalterna i brunnsvattnet kan i vissa områden i Finland vara stora och exponeringen för arsenik kan hos personer som använder sådant vatten vara klart större än vad man i riskvärderingen beräknat utgående från halterna i hushållsvattnet.

Finländarnas exponering för bly är däremot blygsam och blyhalterna i livsmedlen har också minskat under de senaste årtiondena.

Beräkningen av exponeringen gjordes med hjälp av den information om konsumtionen av mat som samlats in i Finravinto-undersökningarna åren 2007 och 2012 och den haltdatabas som sammanställts i tidigare forskningsprojekt och av industrins egenkontrollresultat.

Genom att följa anvisningarna om säkra sätt att använda livsmedel på Livsmedelsverkets webbplats kan konsumenten minska sin exponering för tungmetaller.  

Riskvärdering av finska vuxnas exponering for tungmetaller samt aluminium via livsmedel och vatten, på finska, beskrivningen på svenska (pdf) på finska, beskrivningen på svenska.

Anvisningarna om säkra sätt att använda livsmedel

Mer information:

specialforskare Johanna Suomi, enheten för riskvärdering, johanna.suomi@ruokavirasto.fi