Ny teori: Vargen lät sig tämjas eftersom den kunde utnyttja överbliven proteinrik mat från människor

Det var endast möjligt för vargen att tämjas i ett kallt klimat, föreslår en ny studie som presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Hund är den enda arten som jägare-samlare en gång i tiden tämjt med vargen som anfader. Man har inte tidigare kunnat ge en heltäckande förklaring till varför vargen kunde tämjas.

“Vår slutsats i denna studie är att i ett kallt klimat fanns det ingen ekologisk konkurrens mellan människan och vargen under vintermånaderna. På detta sätt var vargen en partner till jägare-samlare under flera generationer, vilket gjorde det möjligt för vargen att bli tam”, berättar specialforskare Maria Lahtinen-Kaislaniemi vid Livsmedelsverket och Helsingfors universitet.

Vargen blev tam under den senaste istiden, för minst 15 000 år sedan om inte ännu tidigare. En del av bevisen tyder på att vargen tämjdes flera gånger om runtom i Eurasien.

Två teorier om tämjningen av vargen

Tämjningen av vargen har hittills haft två olika förklaringar. Den ena går ut på att vargen utvecklades till en tidig typ av hund som levde på matrester, medan den andra handlar om att vargen tämjdes för att hjälpa till i jakten.

“Båda förklaringarna är något problematiska, detta då människan under istiden var mycket rörlig och inte lämnade efter sig matrester på en och samma plats. Utan en permanent plats där det fanns matrester är det svårt att motivera hur vargen skulle ha kontinuerligt umgåtts med människan under flera generationer”, funderar Lahtinen-Kaislaniemi.

Å andra sidan har man bevisat att hundar är till störst hjälp i jakten utanför vargens naturliga livsmiljö. Dessutom har man mest nytta av en jaktpartner när den redan är tam. Därför har man inte kunnat tämja vargen för att få bättre jaktresultat. Dessutom har man undrat varför människan skulle ha tolererat ett rovdjur i sin närhet.

Studien presenterar en ny födofördelningsbaserad teori om orsakerna till att vargen blev tam

“Det är begripligt att man har haft enstaka valpar som husdjur, eftersom jägare-samlare än i dag ägnar sig åt detta. Detta leder dock inte till en fullständig tämjning av en art, eftersom den uppfostran som pågår under flera generationer upphör när människan själv har problem att hitta föda. Människan prioriterar alltså sitt eget näringsintag över sina konkurrenter när det är kris”, säger Lahtinen-Kaislaniemi.

Studien visar att människor som jagar i arktiska och subarktiska områden lämnar proteinrika matrester efter sig. Vintern gör djuren magra och fetthalten i djuren minskar samtidigt som det inte finns några kolhydratrika växter. Därför kunde människan bara utnyttja de mest fetthaltiga delarna av djuren. Vargens förmåga att smälta protein är betydligt bättre, varför urhunden och människan inte var i ekologisk konkurrens om mat under de för överlevnaden kritiska vintermånaderna.

I studien medverkade Maria Lahtinen-Kaislaniemi (Livsmedelsverket och Helsingfors universitet), Suvi Viranta-Kovanen (Helsingfors universitet), Kristiina Mannermaa (Helsingfors universitet och Tartu universitet), Sakari Salonen (Helsingfors universitet och Bordeaux universitet) samt David Clinnick (Durhams universitet och Saint Mary's College of California).

Originalstudien:

Lahtinen, M., Clinnick, D., Mannermaa, K. et al. Excess protein enabled dog domestication during severe Ice Age winters. Sci Rep 11, 7 (2021). DOI: https://www.doi.org/10.1038/s41598-020-78214-4

https://www.nature.com/articles/s41598-020-78214-4

Mer information:

Specialforskare Maria Lahtinen-Kaislaniemi, Livsmedelsverket, tfn 050 339 4493, maria.lahtinen-kaislaniemi@ruokavirasto.fi

Docent Suvi Viranta-Kovanen, Helsingfors universitet, tfn 040 715 4918, suvi.viranta-kovanen@helsinki.fi

Taggar: