Potatisbladmögel kan minska skörden betydligt under en fuktig och varm sommar
Under det internationella växthälsoåret 2020 presenterar Livsmedelsverket karantän- och kvalitetsskadegörare på potatis samt andra viktiga skadegörare på potatis. Om odlaren känner igen sjukdomar och skadegörare är det lättare att lägga märke till och förebygga problem med skadegörare.
Potatisbladmögel är en känd sjukdom för professionella odlare och många hobbyodlare. Den orsakas av äggsporsvampen Phytopthora infestans.
Från skoltidens historieböcker kommer många ihåg den stora hungersnöden i Irland 1845–1852, då potatisbladmögel förstörda skördarna av potatis, som var Irlands viktigaste livsmedelsväxt. Följderna blev förödande. Numera är potatisbladmögel en mycket skadlig växtsjukdom, men man har lärt sig att leva med den.
Symtom är bruna fläckar på bladen och i knölarna
Värdväxter för svampen Phytopthora infestans, som orsakar potatisbladmögel, är potatisväxter. Bladmögel förekommer inte bara på potatis utan kan också påträffas på tomat. Symtom på sjukdomen kan förekomma på blasten och i knölarna. Potatisbladmögel börjar ofta som små bruna nekrosfläckar på bladen. Fläckarna blir snabbt större och mörka. Vid fläckarnas kanter kan det växa ett ljust mögel. Symtomen på bladen kan lätt förväxlas med gråmögel. Angreppet av potatisbladmögel kan snabbt förvärras, om sjukdomen inte bekämpas. Sjukdomen förstör potatisblasten helt, varvid potatisbildningen upphör.
Fläckar av bladmögel på potatisblad (foto Gerald Holmes, Strawberry Center, Cal Poly San Luis Obispo, Bugwood.org).
Sporerna från bladen sprids i allmänhet med regnvatten till knölarna. På knölarna syns symtom på bladmögel först i form av bruna eller violettskiftande ojämna fläckar som senare sjunker in. Då en potatis klyvs ser man att knölen är brun och torr inuti. Då infektionen fortskrider blir potatisen helt brun inuti och torkar ihop. Potatis som har smittats av bladmögel kan stå sig i lagret utan symtom, om förhållandena i lagret inte är gynnsamma för sjukdomen.
Potatisknöl med fläckar som orsakats av bladmögel (foto R.W. Samson, Purdue University, Bugwood.org).
Potatisbladmögel sprids på många sätt
Traditionellt angriper potatisbladmögel först bladen och sedan knölarna. Sjukdomen kan finnas kvar från år till år och spridas till växtligheten på många olika sätt. Hur allvarliga angreppen och spridningen blir beror ofta på hur smittan har nått potatisodlingen. Under fuktiga förhållanden kan bladmöglets sporer spridas med vinden till blasten. Då syns symtom på sjukdomen först i de övre delarna av blasten. Bladmögel kan också spridas via smittad utsädespotatis, eller livsdugliga sporer av svampen kan finnas i vilosporer i jorden och i knölar som blivit kvar i jorden. Vilosporer, som behåller sin livskraft länge i jorden, är ett av de vanligaste spridningssätten. I sandhaltig jord kan de bibehålla sin smittförmåga i upp till fyra år. Symtom på smitta som har funnits i jorden eller i knölarna märks först på stjälkarna och i bladvecken i form av svarta nekrosfläckar.
Svarta nekrosfläckar på stjälkarna och i bladvecken (foto Howard F. Schwartz, Colorado State University, Bugwood.org).
Bekämpningsmedel kan vara räddningen i en hopplös situation, men det är inte det enda vapnet
I professionella odlingar förebygger man potatisbladmögel med hjälp av bekämpningsmedel, som används med eftertanke och noggrant som en del av integrerat växtskydd. Om dagens bekämpningsmedel används vid rätt tidpunkt kan de rädda skörden i en situation som annars verkar hopplös. I ekologisk odling går det inte att bespruta med bekämpningsmedel. I hemträdgårdar brukar man inte heller använda bekämpningsmedel. Därför är bladmögel en vanlig årlig gäst i ekologiska odlingar och hemträdgårdar.
Besprutning med bekämpningsmedel är dock inte den enda metoden att bekämpa potatisbladmögel. Andra metoder, utöver kemiska bekämpningsmedel, är att välja potatissorter som är mindre mottagliga för bladmögel, växelbruk i odlingarna, förbättring av jordstrukturen och vattenhushållningen samt odlingshygien. Användning av frisk utsädespotatis är dessutom ett bra sätt att förebygga bladmögel. De här metoderna kan också användas i hemträdgårdar för att hålla bladmöglet under kontroll eller helt förebygga det.
Hobbyodlarens minneslista för att undvika potatisbladmögel
- Välj sorter som är mindre mottagliga för bladmögel.
- Använd frisk, certifierad utsädespotatis.
- Ha tillräcklig växtföljd. Odla inte potatis flera år i rad och helst inte på samma plats.
- Ha stora bänkar och sätt potatisen djupt för att hindra sporer, som sköljs med regnvattnet, från att nå knölarna.
- Anlägg odlingen så att vatten inte blir liggande där.
- Odla om möjligt i jord som är lucker och släpper igenom vatten.
- Blasten ska hållas så luftig som möjligt, vilket kan uppnås exempelvis med lämpliga rad- och plantavstånd.
- Döda blast som har angripits av bladmögel innan potatisen skördas. På så sätt minskas risken för att knölarna ska bli smittade.
- Förstör alla smittkällor såsom potatisavfall och blast genom att lägga dem i en lockförsedd kompost eller täck dem åtminstone med svart plast. Lämna inga angripna växtdelar eller knölar kvar i jorden.
- Torra och svala förhållanden i lagret hindrar spridning av sjukdomen.
Läs mer om potatisbladmögel
Perunantutkimuslaitos (på finska)
Mera information
Överinspektör Toni Valo, tfn 050 471 7076, utsädesenheten
Överinspektör Atro Virtanen, tfn 040 704 9607, enheten för växthälsa