Svenska raketen Phocus står klar för start – ska studera jordens kallaste fenomen

Det svenskledda forskningsprojektet Phocus står klar att sändas upp från och med den 6 juli fram till den 8 augusti. Hela 18 olika experiment utförs samtidigt under några få sekunder när raketen sänds upp från rymdbasen Esrange. Syftet är att samla information om nattlysande moln och hur de påverkas av bland annat växthusgaser. Projektet huvudfinansieras av svenska Rymdstyrelsen.

Mer specifikt är målet med Phocus att lära mer om så kallade nattlysande moln, som är jordens kallaste fenomen och de högsta molnen i vår atmosfär.

− Dessa moln tycks vara känsliga indikatorer för vad som händer i atmosfären, bland annat vid utsläpp av växthusgaser. Hur kan vatten färdas så högt upp och hur går det till när molnen bildas?  Vilka kemiska reaktioner pågår där och hur påverkas dessa reaktioner av utsläpp som sker i de lägre luftlagren? Det är frågor vi hoppas kunna få svar på, säger Jörg Gumbel, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och ansvarig för forskningsprojektet Phocus.

Raketen Phocus kommer att svepa fram på höjder dit inga ballonger når och där jordens dragningskraft är så stor att en satellit skulle störta till marken. Därför är den här delen av atmosfären, den så kallade mesosfären, så föga utforskad.

− Genom att nu kunna samla information ”på plats” om de nattlysande molnens partikelsammansättning, elektriska laddningar, kemiska reaktioner, dess strålning med mera, hoppas vi att bättre kunna förstå hur de uppstår, säger Jörg Gumbel, och påminner om hur människans utsläpp av freongaser nere på jordytan bildade nya kemiska föreningar högt uppe i stratosfären som sedan bröt ner ozonlagret.

Mätningar i raketfart
Sex års förberedelser resulterar i sex intensiva minuter när det raketbaserade experimentet Phocus skjuts iväg från Esrange. Varje sekund är planerad in i minsta detalj.

- Lyckas alla experiment till hundra procent är det en fantastisk framgång. När raketen väl är i luften sker allt så snabbt att ingenjörerna inte har en chans att hinna med manuellt så tajmingen är viktig, säger Krister Sjölander, projektledare på Swedish Space Corporation, SSC, och ansvarig för att tekniken fungerar.

Fakta
Förekomsten av nattlysande moln fastställer forskarna med hjälp av laser och radar från marken och de inväntar optimala förhållanden innan raketen skickas iväg.

Temperaturen är -170 C och luften där nattlysande moln bildas är hundra tusen gånger tunnare än nere vid jordytan.

Första tänkbara uppsändningsdatum för Phocus är den 6 juli. Tidsfönstret för experimentet stänger den 8 augusti och sker på dagtid någon gång mellan kl 07 – 17.

Phocus står för Particles, Hydrogen and Oxygen Chemistry in the Upper Summer Mesosphere och är ett samarbetsprojekt mellan åtta olika forskargrupper från Sverige, Norge, Tyskland och USA. Projektet leds av Meteorologiska Institutet vid Stockholms Universitet.

Projektet kostar cirka 20 miljoner kronor och Rymdstyrelsen är huvudfinansiär.

För mer information kontakta:
Johan Marcopoulos, informationsansvarig Rymdstyrelsen.
Telefon:08-627 64 88 Mobil: 070-640 648 88
E-post: johan.marcopoulos@snsb.se

Rymdstyrelsen är förvaltningsmyndighet för svensk rymd- och fjärranalysverksamhet,
särskilt för forskning och utveckling. Myndigheten har ansvar för all statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet och är kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. www.rymdstyrelsen.se

Taggar: