Negativt sparande under årets andra kvartal

PRESSMEDDELANDE Negativt sparande under årets andra kvartal Privata sparformer på fortsatt hög nivå - ras i det statliga sparandet Svenskarnas samlade sparkapital uppgick vid halvårsskiftet till 1 694 miljarder kronor. Det är en ökning med 38 miljarder kronor, eller 2 procent under andra kvartalet. En ökning som till största delen beror på börsuppgången. Spararna tog under andra kvartalet ut mera pengar än de betalade in till olika sparformer. Därför uppvisar sparandet, inbetalningar minus uttag, ett underskott på 2 miljarder kronor. Utlåningen till hushållen ökade under första halvåret till totalt 769 miljarder kronor den 30 juni 1998. Det är en ökning med 5,7 procent jämfört med samma period förra året. Det framgår av Sparbarometern för årets sex första månader som S-E-Banken presenterade under tisdagen. För första gången sedan Sparbarometern började sina mätningar har sparande i Fondförsäkringar ökat mest. Under det senaste året har Fondförsäkringssparandet ökat med 63 procent, från 43 miljarder kronor till 77 miljarder kronor. Sparandet i privata sparformer fortsätter ligga på en hög nivå och har ökat något. En stor anledning till det negativa sparandet under perioden är det kraftiga raset i det statliga sparandet, som fallit med 18 procent. Även sparandet i privatobligationer har minskat under perioden. Nysparandet under andra kvartalet i år var 13,6 miljarder. Motsvarande siffra för samma period förra året var 10,7 miljarder kronor. Privata sparformer ökar Ökningen i sparandet har skett i traditionell försäkring, fondsparande, fondförsäkring samt i bankinlåningen. -Det är glädjande att sparandet i privata sparformer fortsätter på en hög nivå och vi är glada att S-E-Banken/Trygg-Hansa befäster sin höga marknadsandel på 21,4 procent av den totala sparandestocken, säger Lars Lundquist, chef för S- E-Banken Asset Management. - Det är dock oroande att det totala nettosparandet, inklusive statliga sparformer och hushållens skuldsättning, är kraftigt negativt, fortsätter Lundquist. Samtidigt som utlåningen ökar viktar hushållen i allt större omfattning om från räntebärande placeringar till aktieplaceringar. Vid utgången av 1995 var 58,7 procent av hushållens tillgångar, eller 777 miljarder kronor, placerade i räntebärande papper. Motsvarande siffra för aktier var 39 procent, eller 516 miljarder kronor. Vid halvårsskiftet i år var 43,8 procent, eller 925 miljarder kronor, av hushållens tillgångar placerade i räntebärande instrument. Motsvarande siffra för aktier var 54,7 procent, eller 1 157 miljarder kronor. Av hushållens totala tillgångar på 1 694 miljarder svarar 413 miljarder kronor för bankinlåning, traditionellt försäkringssparande 543 miljarder kronor, fondförsäkringssparande 77 miljarder kronor, övrigt fondsparande 486 miljarder kronor och privatobligatiosnsparande 102 miljarder kronor. Olika statliga sparformer , allemansspar, riksgäldsspar och premieobligationer uppgick till 72 miljarder kronor, en minskning med 16 miljarder kronor. S-E-Banken följer utvecklingen på den svenska sparmarknaden genom kvartalsvisa mätningar i Sparbarometern. Siffrorna bygger på uppgifter från bland andra Riksbanken, Statistiska Centralbyrån. För ytterligare information kontakta: Lars Lundquist, chef Kapitalförvaltning, S-E-Banken, tfn 08-763 68 50 Carl Holm, analytiker, Liv & Pension, S-E-Banken, tfn 08- 693 13 07 Viveka Hirdman-Ryrberg, privatekonom, S-E-Banken, tfn 08- 763 65 81 Boo Ehlin, presschef, S-E-Banken, tfn 070-763 85 77 [REMOVED GRAPHICS] Sparbarometern Rapport andra kvartalet 1998 Nysparande och sparandestock Svenskarnas sparandestock uppgick den 30 juni till 1 694 miljarder kronor. Ökningen under andra kvartalet var 38 miljarder kronor. Nysparandet var negativt, - 2 miljarder kronor under perioden, dvs svenskarnas uttag var större än inbetalningarna. Tillväxten, som var 40 miljarder kronor under perioden, beror främst på stigande aktiekurser. Utlåningen till hushållen ökade jämfört med andra kvartalet förra året med 5,7 procent till 769 miljarder kronor. De statliga sparformerna (allemanssparande, premieobligationer, riksgäldsspar) minskade med 15 miljarder kronor till 72 miljarder kronor. Sparformer Fondsparandet fortsätter öka och sparstocken är nu 486 miljarder kronor. Fortfarande är dock traditionell försäkring den sparform som svenskarna har störst sparande i. Spararnas 6-i- topp 30/6 -98 (mdr) 31/3 -98 (mdr) förändr (i %) 1. Traditionell 543 523 4 försäkring 2. Fonder inkl 486 466 4 IPS 3. Bankinlåning 413 406 2 4. 102 104 -1 Privatobligatione r 5. Fondförsäkring 78 69 12 6. Statliga 72 88 -18 sparformer Totalt sparande 1 694 1 523 2 Bolag och branscher S-E-Banken har bibehållit sin starka position och är praktiskt taget lika stora som Föreningssparbanken. Bolag Sparandestock Marknadsandel (ökn./minsk.)* 1. Föreningssparbanken 350 21,5 (@) 2. S-E-Banken/Trygg- 347 21,4 (@) Hansa 3. Skandia 229 14,1(@ ) 4. Nordbanken 214 13,2(@ ) 5. Sv 166 10,3(@ ) Handelsbanken/Stadshypo tek 6. LF/Wasa 104 6,4(@) 7. Folksam 49 3,0(@) 8. SPP Liv 16 1,0(@) 9. Övriga banker* 56 3,5(@) 10. Övriga 15 0,9(@) försäkringsbolag** 11. Övriga*** 76 4,7(@) 12. Statliga sparformer 72 - (@) Totalt sparande 1694 100 * Förändring mot föregående kvartal * Här finner vi till exempel HSB Bank, Ikano-banken, Postgirot Bank och Östgöta Enskilda Bank samt de oberoende sparbankerna. ** Här finner vi bolag som Salus-Ansvar och Holmia. *** Här finner vi främst oberoende fondbolag, till exempel Alfred Berg, Banco, H&Q och Öhmans Fondkommission. Definitioner Sparandestock: Totalsumman av hushållens finansiella tillgångar vid en viss tidpunkt. Detta inkluderar hushållens bankinlåning, fondstocken (obs. även en del företagspengar), fondförsäkring, traditionellt försäkringssparande, individuellt pensionssparande i bank och privatobligationer. Nysparande: De inbetalningar minus uttag som den sparande gör under perioden, dvs de pengar som spararen genom till exempel månadsvisa inbetalningar lägger på pensionsförsäkringar, bankkonton mm. I nysparande räknas med andra ord till exempel inte värdeökningar och räntor in. Traditionell försäkring: Till denna grupp räknas pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar samt tjänstepension i individualbolag. Källor Riksbanken Finansforum/Obligationsfrämjandet SCB Försäkringsförbundet Fondbolagens Förening Svensk Fondstatistik S-E-Banken/Trygg-Hansa