Arbetsmarknadskonflikten påverkar bostadshandeln negativt

Enligt Sp-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen bromsar arbetsmarknadskonflikten, oenigheten mellan regeringen och fackföreningarna samt följderna av de pågående strejkerna bostadshandelns återhämtning i Finland. Bostadsmarknadens djupa tillbakagång som redan pågått länge försvåras ytterligare av att det inte verkar finnas ett effektivt botemedel för att avhjälpa situationen.

– Bostadshandelns återhämtning förutsätter att konsumenternas förtroende stiger från bottennoteringen. I det aktuella osäkra ekonomiska läget färgat av arbetskonflikterna har konsumenterna inte tillräckligt med mod för att fatta beslut om stora anskaffningar. Situationen på arbetsmarknaden orsakar stor osäkerhet och bromsar därför bostadshandelns återhämtning, säger Sp-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen.

– Situationen försvåras ytterligare av att bostadshandelns tillbakagång redan har pågått länge i nästan ett och ett halvt år. Ännu för ett tag sedan hade man kunnat underlätta det svåra läget på bostadsmarknaden med räntepolitik. För tillfället har dock så många nya osäkerhetsfaktorer dykt upp i vår ekonomiska miljö att det inte längre räcker med att bara sänka räntorna för att få till stånd en efterlängtad boost på bostadsmarknaden. Man måste komma ihåg att också känslor alltid spelar en stor roll när det gäller bostadsköp. Människorna har nu annat i tankarna än att sälja, köpa eller byta bostad.

– Av bostadshandelns viktigaste drivkrafter hotas nu även sysselsättningen och konsumenternas förtroende på grund av de pågående arbetskonflikterna. Jag förstår att många nu är oroliga och till och med rädda för vad som håller på att hända i Finland och för hur det ska gå med vår konkurrenskraft och välfärdsstat. Det är förståeligt att man i en sådan situation inte vågar köpa eller byta bostad, även om behovet finns, betonar Rantanen.

Starten på bostadshandelns återhämtning fördröjs

– Sänkta räntor i kombination med ökad köpkraft har en positiv inverkan på bostadshandelns återhämtning. Sänkta räntor har även en psykologisk betydelse för personer med bostadslån. Jag tror att konsumenternas förtroende kommer att stärkas senast när ECB börjar sänka räntorna. Konsumenternas förtroende måste stärkas innan man vågar fatta beslut om en av de största investeringarna i livet, det vill säga ett bostadsköp, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen.

– Sänkta räntor är inte längre det enda som bostadsmarknaden väntar på för att kunna återhämta sig. Hur sysselsättningen i Finland utvecklas spelar också en roll. Som tur ser det ut som att arbetslösheten bara kommer att stiga med någon tiondels procent i år. Nästa år väntas arbetslösheten vända och börja sjunka igen.

– Starten på bostadshandelns återhämtning fördröjs med minst några månader framöver. Själv förutspår jag att antalet bostadsköp börjar stiga tidigast i sommar. I år kommer vi dock tyvärr att fortfarande se en ganska stillsam ökning av antalet bostadsköp, säger Rantanen.

Även för höga begärda pris på bostäder bromsar bostadshandeln

– Bostadshandeln bromsas för tillfället även av för höga begärda pris på bostäder som kommer till försäljning. Många nya objekt har prissatts och prissätts fortfarande enligt säljarnas önskemål med ett högt prisspann. Bostadspriserna har dock sjunkit i hela Finland, och på vissa ställen betydligt. Det här borde bättre beaktas i de begärda priserna för bostäder, konstaterar Rantanen.

– Det är förståeligt att säljarna vill ha ett så bra pris som möjligt för sina bostäder och inte sälja dem med förlust. Men om bostaden köptes för några år sedan, då priserna var höga, är det omöjligt att få samma pris för den idag. Man bör dock komma ihåg att försäljaren nu även kan köpa en ny bostad för ett klart lägre pris än för några år sedan. Mellanskillnaden avgör vid byte av bostad, och inte marknadsläget.

– Rätt prissättning har för tillfället en mycket stor betydelse för om bostaden väcker ett intresse och för hur snabbt den säljs, säger Rantanen.

– I januari–februari gjordes 5931 köp av gamla bostäder och 207 köp av nybyggda bostäder i Finland. Siffrorna är ofattbart låga. Trots byggfirmornas erbjudandekampanjer riktas efterfrågan i huvudsak mot gamla bostäder i Finland just nu. Av bostadsköpen i januari–februari var så många som 96,6 procent köp av gamla bostäder.

– I januari–februari gjordes 14,8 procent färre bostadsaffärer i Finland än i februari ett år tidigare. Nedgången i februari 2023 jämfört med februari 2022 var 24,6 procent. Förändringen av ett bostadsköps värde har varit ännu större än det här. Ett bostadsköps värde sjönk förra månaden med 30 procent jämfört med ett år tidigare och jämfört med februari 2022 är nedgången så stor som 46,2 procent. Det har varit en ordentlig utförsbacke, säger Rantanen.

Källa: Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen KVKL:s prisuppföljningstjänst

Ta kontakt om du vill diskutera läget på bostadsmarknaden mer ingående med oss:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi

Henna Mikkonen
Chefsekonom, Sparbanksgruppen
040 564 7918, henna.mikkonen@sparbanken.fi

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisingbasis. Företaget har cirka 80 kontor i Finland. www.sbhem.fi www.sparbanken.fi

Taggar: