Den förbättrade sysselsättningen leder ekonomin in i en god spiral – unga vuxna har emellertid svårt att komma in i arbetslivet

Att sysselsättningen ökade klart snabbare än väntat var den positivaste nyheten år 2017. Sysselsättningen bland ungdomar och unga vuxna är emellertid ett orosmoment. Det förefaller som om unga vuxna har det klart svårare än tidigare att komma in i arbetslivet.

Den stigande sysselsättningen stöder inkomstutvecklingen

Finland har en positiv spiral uppkommit där det förbättrade sysselsättningsläget höjer lönesumman och förbättrar den inhemska konsumtionen. Den stärkta inhemska efterfrågan förbättrar återigen företagens möjligheter att sysselsätta nya arbetstagare och främja den offentliga ekonomin.

”Fram till början av 2017 hade den ekonomiska återhämtningen främst grundat sig på en stärkt produktivitetsökning, men under den senare hälften av 2017 övergick den allt tydligare i en fas av sysselsättande tillväxt. Tack vare denna vändning förefaller det sannolikt att regeringens sysselsättningsmål på 72 % kommer att uppnås fram till utgången av valperioden”, säger Timo Vesala, chefsekonom vid Sparbanksgruppen.

Den inhemska efterfrågan stärks, exporttillväxten avtar

Liksom i vår förra prognos uppskattar vi att Finlands bruttonationalprodukt kommer att öka 2,7 % år 2018 och 2,0 % år 2019. Som det nu ser ut är Finlands ”förlorade decennium” över och den reella bruttonationalproduktens föregående toppnivå från slutet av 2007 kommer att uppnås kring mitten av år 2018.

”Även om vi räknar med att den inhemska konsumtionen stärks, har vi inte höjt vår tillväxtprognos för hela ekonomin. De förändringar som skett i den globala konjunkturbilden är den viktigaste orsaken till detta. Amerikanska centralbanken Fed håller på att skärpa penningpolitiken en aning snabbare än vad vi räknat med, och en höjning av räntenivån kan börja begränsa tillväxten snabbare än förutspått. Hotet om ett handelskrig ökar också konjunkturosäkerheten”, säger Vesala.

”Som motvikt till den stärkta inhemska konsumtionen förväntar vi oss att exportens drivkraft blir svagare än vår tidigare uppskattning. Utifrån den senaste BKT-statistiken kommer det så kallade tillväxtarvet inte heller att överföras till år 2018 riktigt i den mån vi bedömde tidigare”, fortsätter Vesala.

Den strukturella arbetslösheten begränsar tillväxtmöjligheterna

Sysselsättningen utvecklas i positiv riktning, men de strukturella problemen på arbetsmarknaden är den faktor som mest begränsar Finlands tillväxtmöjligheter. Redan i det här skedet av konjunkturuppgången förekommer det betydande problem med att arbetet och arbetstagarna inte möts. Företagen har ett stort behov av och intresse för att anställa fler arbetstagare, men det råder brist på lämplig arbetskraft. Samtidigt är arbetslösheten hög. Ett särskilt orosmoment hör hänger samman med sysselsättningen bland ungdomar och unga vuxna.

Även om den totala sysselsättningsgraden i Finland har stigit till den högsta nivån på nästan 27 år, har sysselsättningsgraden bland 15–24-åringar minskat med över 9 procentenheter och bland 25–34-åringar med över hela 12 procentenheter sedan år 1989. Det förefaller alltså som om unga vuxna har det klart svårare än tidigare att komma in i arbetslivet”, påpekar Vesala.

De första räntehöjningarna aktuella tidigast under den senare hälften av 2019

I euroområdet har inflationen varit mycket långsam i fem år och legat klart nedanför den av ECB fastställda målnivån. Många planerade reformer på utbudssidan, den stärkta euron samt strävan att bygga upp finanspolitiska ”buffertar” är faktorer som dämpar inflationen. I dessa förhållanden är det mycket svårt för centralbanken att höja räntorna. De första räntehöjningarna – om konjunkturbilden tillåter – blir aktuella tidigast under den senaste hälften av år 2019.