Klar förändring i konjunkturbilden för Finlands ekonomi
Det finns nu klara tecken på att den ekonomiska tillväxten i Finland avmattas, berättar Sparbankens färska konjunkturöversikt. Detta stöder bland annat exportens och investeringarnas svaga utveckling samt de falnande utsikterna för byggandet och bostadshandeln. Även i hela världsekonomin har tillväxten blivit klart långsammare, men någon ny recession syns ännu inte.
Tillväxten i Finland blir klart långsammare än väntat redan under innevarande år, förutser Sparbankens färska konjunkturöversikt.
”Vi väntar oss nu att ökningen av bruttonationalprodukten stannar vid 2,3 procent, vilket är ett klart fall från föregående prognos dvs. en tillväxttakt på 2,8 procent”, kommenterar Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala prognosen.
BNP-ökningen har fortfarande varit hyfsad men särskilt under årets tredje kvartal berodde ökningen helt på att lagren fylldes.
”Att lagren växer förutser ibland att tillväxten tar fart i framtiden. Å andra sidan kan lagren också öka eftersom man överraskats av den svagare slutliga efterfrågan. Nu när tillväxttoppen har passerats verkar den senare förklaringen mera naturlig”, bedömer Vesala.
Oroande svag utveckling av efterfrågan
Exporten har krympt nu två kvartal i följd och ligger på en nivå som är över två procent lägre än i början av året. Också investeringarna minskade under årets två mittersta kvartal. I maskin- och anordningsinvesteringarna har nedgången ändå fortsätt redan i ett år och nedförsbacken har blivit brantare den senaste tiden. Till och med den privata konsumtionen har krympt från nivån i början av året.
Enligt vår konjunkturprognos mattas tillväxten i totalproduktionen nästa år av till 1,4 procent och år 2020 till 1,2 procent.
”Vår prognos har uppgjorts med det antagandet att det i den senaste tidens siffror ingår negativ slumpmässig variation och att trenden inom efterfrågefaktorerna ännu inte har svängt så dramatiskt som de kvartalsvisa nationalräkenskaperna visar. Här döljer sig också den centrala risken i vår prognos: det är möjligt att den ekonomiska svängningen mot det sämre har varit klart brantare än vi i utgångsantagandena har uppskattat”, förtydligar Vesala.
Suget från arbetsmarknaden blir svagare, konsumenternas spariver ökar
På grund av de svagare ekonomiska utsikterna är det inte längre lika säkert att regeringens sysselsättningsmål nås som det verkade ännu för ett halvt år sedan. Den kraftigaste ökningen av sysselsättningen passerades redan under den första halvan av år 2018 och under åren 2019-2020 förbättras sysselsättningen bara lite.
”Sysselsättningen har ökat i en takt som varit rentav överraskande hög i förhållande till det ekonomiska resultatet. Årsökningen av antalet gjorda arbetstimmar överskrider redan BNP-ökningen. Det är möjligt att produktivitetsökning i framtiden söks primärt via en förbättrad produktivitet. Detta skulle oundvikligen betyda att suget från arbetsmarknaden dämpas”, konstaterar Vesala.
När det de senaste gått bättre i ekonomin har risken för att konsumenterna ska bli fartblinda samtidigt ökat: hushållens skuldbörda har ökat ytterligare, spargraden har blivit negativ och antalet människor med betalningssvårigheter har ökat.
” Innevarande års utveckling visar att man redan har vaknat upp till sårbarheterna i den inhemska konsumtionen och sparsamheten verkar igen öka. Hushållens ökade försiktighet betyder att de förväntningar som lagts på den inhemska konsumtionen visar sig vara överdimensionerade”, påminner Vesala.
Tillväxten i världsekonomin fortsätter att minska, men någon recession är ännu inte i sikte
Den reala ekonomins framåtblickande konjunkturbilder visar att tillväxten kommer att avmattas också inom den närmaste framtiden. Den aktuella grundsynen är att världsekonomin står inför en konjunktursvacka men att vi tillsvidare undviker en recession.
”Det är även bra att notera att också positiva risker kan identifieras i den internationella ekonomin: i USA har tillväxten fortsatt och också i Kina har man börja stimulera penningekonomin vilket i allmänhet har haft en inverkan som stöder tillväxten i hela världsekonomin”, säger Vesala.
Utifrån ECB:s uppskattning i somras skulle de första räntehöjningarna bli aktuella först hösten 2019. Efter det har ändå den makroekonomiska utvecklingen i eurozonen varit betydligt svagare än väntat. Det är därför helt möjligt och rentav sannolikt att de första räntehöjningarna skjuts ännu längre på framtiden.
