Kraven på hållbarhet förändrar byggandet och boendet i Finland

Coronapandemin har påskyndat den omställning av byggandet och boendet i Finland som miljökraven redan har initierat. I Finland byggs det i allt större omfattning hus, stadskvarter och bostadsområden i trä. I framtiden blir biologisk mångfald, högklassigt boende och social gemenskap allt viktigare även i urbana boendemiljöer och stadskvarter.

– Pandemin har fått människor som bor i städer att längta efter mer utrymme och natur. Även längtan efter gemenskap och ett socialt liv har stärkts i och med de utdragna coronarestriktionerna och -rekommendationerna. Allt detta har stor inverkan på boendetrenderna, -preferenserna och -kraven och därigenom på byggandet och bostadsområdenas utveckling, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem.

– Vi genomgår en omställning från fossil ekonomi till cirkulär ekonomi där material återvinns och klimatförändringarna motverkas. Återvinning och återanvändning av byggmaterial blir vardag hos oss. Omställningen påskyndas av att vi inte har något alternativ, om vi vill att planeten ska bevaras livsduglig och livskraftig för kommande generationer, säger Kimmo Rönkä, expert på framtida boende. – Inom byggande och boendeplanering måste vi nu förstå att ha ett tillräckligt långt perspektiv, minst hundra år framåt. 

– Kriterierna för byggande och boende förändras till följd av coronapandemin på samma sätt som för hundra år sedan efter spanska sjukan och tuberkulosen. Nu borde vi återställa våra städer och kvarter och förnya inställningarna för stadsplaneringen, säger Rönkä. – I Finland finns det gott om utrymme och möjligheter att bygga ekologiskt och hållbart samt att förbättra människors boendekvalitet avsevärt. Det är ohållbart att vi inom byggandet i Finland alltjämt fokuserar på kvantitet i stället för kvalitet.

– Det är stadsplanerarnas skyldighet att sätta ribban högt och beakta såväl miljökraven som människors önskan om en grönare boendemiljö. Om stadsplanerarna inkluderade fler grönfaktorer i planerna skulle byggherrarna vara tvungna att genomföra dem, säger Rönkä. – 3/30/300-tänket i fråga om boende måste stödjas – ur både människans och miljöns perspektiv. Enligt det ska det synas minst tre träd från varje fönster i varje hem. Av tomten ska minst 30 procent vara täckt av träd och det får inte vara längre väg än 300 meter till närmaste park.

Boende över generationsgränserna, rymligare boende och gemenskapsboende blir vanligare

– I framtiden är tvårummare hem för en person. Det är omänskligt att under en längre tid tvingas äta, jobba och umgås i samma rum som du sover, säger Rantanen. – Jag tycker också att det är omänskligt att äldre människor som vant sig vid ett rymligt boende, när de blir ensamma ofta tvingas tillbringa sina sista år i en liten enrummare. I enrummare har de inte heller några egentliga möjligheter att röra på sig.

– I Finland byggs det alltjämt alldeles för små bostäder med tanke på boendekvaliteten och -trivseln. Inte är det väl heller en särskilt mänsklig och välfungerande lösning att en barnfamilj på fyra personer tvingas bo i en trerummare på 53 kvadratmeter, frågar sig Rantanen. – Har vi gått i rätt riktning om vår boendekvalitet och -trivsel har försämrats, trots att vi mår bättre och har det bättre ställt? 

– Jag tror att det inom byggandet kommer att ske en omställning från produktionsorientering till kundorientering och från kvantitet till kvalitet. Snittstorleken på enrummare och tvårummare kommer att öka, säger Rönkä. – I dag är träbyggare fortfarande utmanare till de stora betongbyggarna, men i morgon kommer situationen att vara en annan. Finland har alla möjligheter att utvecklas till ett land som är känt världen över för sina grönskande skogsstäder och -bostadsområden.

– Vi kommer att få se stora förändringar även inom boendetrenderna. Boendelösningar över generationsgränserna kommer att bli vanligare över hela Finland. Om ett par årtionden kommer det att finnas stadskvarter där flera generationer bor tillsammans, och familjer och släkter kommer att bo i samma områden nära varandra, säger Rantanen. – Det kommer också att bli vanligare att ha fler än ett boende. I våra kommuner borde det bli enklare än för närvarande att omvandla fritidsbostäder till enfamiljshus som lämpar sig för åretruntboende.

– Framtidens städer är kvartersstora som Paris och Rom och välkomnande. Jag vågar påstå att forna tiders byar återvänder i mikroformat till städerna och att våra gator kommer att få mer liv, säger Rönkä. – Gemenskap, omsorg om andra och social växelverkan kommer att öka. Även utbudet av och efterfrågan på lokala tjänster i kvarter och små områden kommer att öka.

Varje människas boendeval har betydelse

– Även om ansvarstagande och hållbar utveckling kommer att styra stadsplaneringen, planläggningen och byggandet i Finland i framtiden sker förändringar inte över en natt. En utmaning är också hur det ska gå att få den stora massan att flytta till ekologiskt producerade och uppvärmda boendelösningar, säger Rantanen. 

– Många skulle gärna minska koldioxidavtrycket från sitt boende och bo mer ekologiskt, men har inte ekonomiska möjligheter att göra ändringar i sitt boende.

– Förändringen sker enligt den klassiska innovationskurvan så att det är de välbärgade som är först med att göra sitt boende mer ekologiskt, säger Rönkä. – Kraven på ekologiska lösningar skärps, och därför kommer omställningstakten att vara snabbare än vi kan föreställa oss nu. 
 

Ta kontakt så diskuterar vi mer om ämnet:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisingbasis. Företaget har över 80 kontor i Finland. www.sbhem.fi www.sparbanken.fi

Taggar: