Nytt tillväxtryck väntas i exporten – skuldsättningen begränsar privat konsumtion

Finlands ekonomi tog fart – kan vi svara på efterfrågan?

I början av år 2017 var tillväxten mycket snabb i Finland, men under året har farten minskat en aning och exporten drar inte lika bra. Tillväxten är knappast ännu i någon mera bestående nedgång eftersom utsikterna för den globala ekonomin under slutet av året på nytt har blivit ljusare. Särskilt positivt är att tillväxten är så omfattande – ingen betydande ekonomi är längre i recession.

”Finlands BNP växer enligt vår basprognos nästa år ännu med 2,7 procent. Toppnivån för real BNP, som inföll för tio år sedan, nås under det andra kvartalet år 2018”, säger Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala.

”Det är ändå möjligt att de ’interna begränsningarna’ i ekonomin, framför allt industrins kapacitetsbrist och flaskhalsarna på arbetsmarknaden, redan har börjat försvaga vår förmåga att svara på världsekonomins efterfrågan och att det blir svårare att upprätthålla tillväxten”, fortsätter Vesala.

”Om produktionskapaciteten och sysselsättningen ökar snabbare än viberäknat, förstärks den hävstångseffekt som världsekonomin ger och också ett nytt tillväxtryck är möjligt. Som det ser ut nu når den globala tillväxten sin höjdpunkt i slutet av år 2018. Finlands BNP börjar klart växa mera återhållsamt först år 2019”, konstaterar Vesala.

Trots tillväxten har sysselsättningen förbättrats endast lite

Konjunktursvängen har gjorts med produktivitet och sysselsättningen har tillsvidare ökat långsamt. Regeringens sysselsättningsmål på 72 procent blir allt svårare att nå. Med tanke på att antalet som är i arbetsför ålder minskar är målet på lång sikt otillräckligt.

”Om man vill att relationen mellan antalet sysselsätta och hela befolkningen ska vara stabil, borde sysselsättningsgraden stiga till ca 78–80 procent senast på 2030-talet”, säger Vesala.

Att arbetslöshetsgraden har sjunkit långsammare än förväntat förklaras delvis med att den dolda arbetslösheten har minskat: de som inte har ett arbete har börjat söka arbete aktivare. Ett ökat utbud av arbete är välkommet för den långsiktiga tillväxtpotentialen och kommer också inom kort att synas som en ökning av antalet sysselsatta. Den växande lönesumman stöder i framtiden också servicebranscherna mera än tidigare.

”Fastän vi ännu inte har sett någon stor numerär ökning av sysselsättningen har det ändå skett kvalitativa förändringar i sysselsättningsstrukturen: den andel som sysselsätter sig själv har börjat minska”, berättar Vesala.

Tillväxtens sysselsättande effekt förstärks i fortsättningen och arbetslöshetsgraden sjunker år 2018 till 8,2 procent och år 2019 ytterligare till 7,9 procent.

Skuldsättningen begränsar konsumtionen

Ur den privata konsumtionens synvinkel är omständigheterna fortfarande gynnsamma: konsumenternas förtroende är historiskt högt, sysselsättningen förbättras i ökande takt och köpkraften ökar trots att inflationen tilltar en aning.

”Vi räknar med att ökningen i den privata konsumtionen ändå ska avta en aning. Hushållens sparkvot har blivit negativ dvs. hushållen konsumerar mera av sina tillgängliga inkomster, vilket knappast kan fortsätta så länge”, bedömer Vesala.

”Generellt börjar hushållens skuldsättning bli en faktor som begränsar konsumtionen. Antalet oreglerade krediter håller redan på att öka så smått. Det är oroande i en tid då metoder att tillfälligt underlätta skötseln av lånen – såsom amorteringsfrihet för bolån – har använts exceptionellt mycket”, anmärker Vesala.

För ytterligare information kontakta:

Chefsekonom Timo Vesala, Sparbanksgruppen

+385 50 532 0702, timo.vesala@saastopankki.fi