Sb-Hems bostadsmarknadsöversikt: Helsingfors snedvrider hela landets bostadsprisstatistik
”Bostadsmarknaden i Finland präglas av en kraftig regional differentiering. I Helsingfors ligger priserna på en helt egen nivå jämfört med vilket annat marknadsområde som helst. Dessutom har bostadsmarknaden i Helsingfors de senaste åren vuxit så mycket att den med sin storlek dominerar hela landets bostadsmarknadsstatistik. Riksomfattande prisstatistik ger därför en vilseledande bild av prisutvecklingen på den finländska bostadsmarknaden”, bedömer Sb-Hems verkställande direktör Antti Toivanen.
”I statistiken för hela landet har bostadspriserna hela tiden stigit med undantag för de allra senaste månaderna. En närmare granskning avslöjar ändå att det bara är Helsingfors som stiger. Om man till exempel ser på statistiken för Tammerfors, Uleåborg eller andra stora eller mindre städer är läget ett helt annat. Skillnaden är tydlig: priserna går upp och ner. Någon uppåtgående trend kan inte skönjas. Alltså finns det i praktiken ingen riksomfattande pristrend. Det är först den regionala statistiken som berättar sanningen”, konstaterar Toivanen.
Också konsumenternas förtroende skiljer sig regionalt
”Den starkaste drivkraften på bostadsmarknaden är konsumenternas förtroende. I allmänhet går bostadshandeln och konsumenternas förtroende hand i hand (se grafen på nästa sida) men så har det inte längre varit på ett par år. Sambandet bröts redan i början av 2011 men de låga räntorna bar upp marknaden ytterligare några år efter det. Med andra ord förblev antalet bostadsköp högt, fastän förtroendet sjönk. Nu kan räntenivån inte längre sjunka och låga räntor räcker inte ensamma till att bära upp bostadsmarknaden. Ändå är den kurva som beskriver köpen fortfarande högre än förtroendekurvan. Det här är inte hållbart i längden. Om förtroendet inte snart ökar så finns det inget som håller köpkurvan på nuvarande nivå. Antalet bostadsköp minskar eller så sjunker bostadspriserna”, säger Toivanen.
”Inte heller här beaktar den riksomfattande statistiken de regionala skillnaderna. När utvecklingen i de olika ekonomiska regionerna går åt olika håll gör konsumenternas förtroende i de olika regionerna det också. Skillnaden mellan konsumenternas förtroende i de områden som utvecklas kraftigt och i de områden som stagnerar blir allt större och detta ser man direkt på bostadsmarknaden.”
Bostad till rimligt pris verkar bli en urban legend
”De senast åren har man med emfas talat om bostäder till rimligt pris, men vad har man fått till stånd? Man kunde säga att inget annat än vackra ord. I regeringen byts ministrarna, målet kvarstår men bostäderna till rimligt pris låter fortfarande vänta på sig.”
”Byggnadsregleringen, t.ex. gällande energieffektivitet, tillgänglighet och annan planläggning, har för sin del gjort byggandet dyrare. Också tomtpolitiken är i hög grad misslyckad. Man har inte lyckats tillhandahålla tillräckligt många byggnadsplatser till rimligt pris eller tillräckligt mångsidigt så att man kunnat stöda ett varierande byggande på olika orter. Ett bättre tomtutbud kunde vara nyckeln till lösningen om kommunerna och staten kan föra saken framåt på rätt sätt.”
”Vart leder prisskillnaden mellan å ena sidan de energieffektiva bostäder som det reglerade byggandet åstadkommer och å andra sidan gamla bostäder? Ett bra exempel är Tavastehus där man för ett 1980 byggt hus på 120 kvadratmeter i gott skick inklusive tomt i genomsnitt får 190 000 euro och man för en ny 66,5 kvadratmeters lägenhet i ett våningshus får punga ut med 233 000 euro. Om egnahemshusets ägare vill ha en ny bostad får de nöja sig med en tvåa och blir tvungna att dessutom ta ett lån. Någonting är fel i den här ekvationen.”
”Vi måste ta läget på allvar och söka lösningar eftersom skillnaden i pris mellan nya och gamla bostäder inte längre är sund. Vem har råd med en ny bostad? Det här kan i värsta fall leda till att man inte kan bygga nya välbehövliga bostäder i regioncentra eftersom de höga priserna lamslår konsumenternas efterfrågan. Eller så driver vi upp priserna på gamla bostäder till en osund nivå som också den får bostadshandeln att stanna av och försvagar den ekonomiska återhämtningen.”
Ytterligare information lämnas av Sb-Hems verkställande direktör Antti Toivanen, tfn 050 3175 777, antti.toivanen@spkoti.fi.
Tradenom Antti Toivanen har varit verkställande direktör för Sb-Hem från februari 2013. Antti Toivanen har lång erfarenhet av fastighetsförmedling. Han har i nio år varit i Huoneistokeskus tjänst. Till Sb-Hem kommer han från platsen som Huoneistokeskus affärsdirektör där han ansvarade för företagets hela affärsverksamhet i Finland.
Sb-Hem är en fastighetsförmedlingskedja som hör till Sparbanksgruppen Sb-Hem har under sina två första verksamhetsår expanderat kraftigt. Bolaget som fungerar på franchisingbasis öppnade sitt första verksamhetsställe i början av 2011 och för tillfället har det redan 53 kontor i huvudsak i sydöstra, sydvästra och södra Finland. Kedjan sysselsätter ca 150 personer, i centralbolaget fyra. Bolagets mål är att expandera ytterligare och inom de närmaste åren vara bland de tre största fastighetsförmedlingskedjorna i Finland.
