Sparbanksgruppens chefsekonom: Hushållens svåra situation börjar lätta
Tillväxtutsikterna för den finska ekonomin är blygsamma. Löntagarnas köpkraft har fallit exceptionellt mycket under de senaste åren, eftersom prisstegringen har varit klart snabbare än löneökningen. Henna Mikkonen, chefsekonom för Sparbanksgruppen uppskattar att konsumenternas köpkraft kommer att återgå till tillväxt nästa år.
Den finska ekonomin uppskattas att växa lite nästa år. ”I år räknar vi med att ekonomin kommer att krympa med 0,2 procent och nästa år förväntas den bara växa med 0,2 procent”, säger Henna Mikkonen, chefsekonom för Sparbanksgruppen. Löntagarnas situation underlättas av större löneökningar än tidigare, liksom de sänkningar av inkomstbeskattningen som regeringen planerar. Även arbetspensionerna har justerats klart uppåt. Dessutom har Europeiska centralbanken i och med en allt måttligare inflation nu upphört med sin räntehöjning och nästa år kan vi till och med få se en räntesänkning. Ökade räntor och priser är dock fortfarande en realitet, och många hushåll anpassar sig fortfarande till dem.
”Som helhet förväntar vi oss att den privata konsumtionen kommer att minska något i år. Urholkningen av konsumenternas köpkraft har fått många att minska sin konsumtion, även om förändringarna är ganska små ur hela ekonomins synvinkel”, beskriver Mikkonen.
De ökade levnadskostnaderna har också påverkat finländarnas möjlighet att spara. Enligt Sparbanksgruppens Sparbarometer anger upp till 37 procent av respondenterna höga levnadskostnader som orsak till att inte spara. Trots detta har mer än hälften av finländarna fortfarande pengar att spara. Även om det inte alltid finns en möjlighet att spara, anser 83 procent av finländarna att det är viktigt att spara.
Finländarnas skuldsättning har börjat minska
I och med ränteuppgången tas nu betydligt mindre bostadslån än tidigare, vilket också avspeglas i att hushållens skuldsättning har börjat sjunka. Enligt Mikkonen är skuldgraden i förhållande till de disponibla inkomsterna nu 127 procent, jämfört med att den tidigare varit hela 133 procent. Finländarnas skuldsättning är högre än euroområdets genomsnitt, men lägre än i de övriga nordiska länderna. De skuldsatta hushållens situation lättades under lång tid av låga räntor. Nu har situationen förändrats radikalt, när till exempel 12-månaders Euriborräntan har stigit från negativ till mer än 4 procent. Situationen kommer att lindras om Euriborräntorna som förväntat börjar sjunka nästa år.
Sparbarometern visar också att finländarna upplever skuldsättningen som mer obehaglig än tidigare. Förra året kände 70 procent av de tillfrågade att skulden kändes obekväm, i år har andelen ökat till 73 procent.
”Det är bra att vara uppmärksam på skuldens kvalitet och mängd. Skulder som ökar tillgångarna är en ”bättre” skuld än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala gamla skulder. Skulder som är lämpliga för den egna ekonomin möjliggör många saker, till exempel en egen bostad eller studier. I det gamla finska ordspråket ”skuld är en god dräng men dålig herre”, finns det fortfarande aktuell visdom”, sammanfattar Mikkonen.
Sysselsättningsläget en ljusglimt i ekonomin
Arbetsmarknadsläget i Finland har varit en ljusglimt i ekonomin under en längre tid. Läget på arbetsmarknaden är relativt bra och sysselsättningsgraden är fortfarande hög mätt med historiska mått. Även om det sker en liten försämring av sysselsättningsläget förväntas ingen betydande ökning av arbetslösheten.
”Arbetsmarknaden skulle kunna beskrivas som att läget fortfarande är bra, men riktningen är mot det sämre. Vi förväntar oss dock att försämringen i sysselsättningsläget blir ganska liten. I år kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden att stiga till 7,2 procent och nästa år till 7,4 procent”, säger Mikkonen.
Enligt Sparbarometern är människor mer oroliga för att förlora sina jobb än förra året. Mest rädda för sina jobb är ungdomar i åldern 18–24 år, varav 28 procent säger att de är rädda för att inte ha ett fast jobb om några år. Denna andel utgör 18 procent av alla respondenter.
Prisökningarna dämpas, men "de sista metrarna kan vara de tuffaste"
År 2022 kommer att gå till historien som det år då inflationen återuppstod. I Finland steg priserna med i genomsnitt 7,1 procent, vilket är den snabbaste takten sedan början av 1980-talet. ”I år har priserna fortsatt att stiga, men lyckligtvis har trenden redan tagit en tydlig vändning nedåt. Vi förväntar oss att priserna stiger med i genomsnitt 6,3 procent i år och att inflationen dämpas till 2,5 procent nästa år”, säger Mikkonen.
I finländarnas vardag har inflationen märkts tydligt. I de tidiga stadierna av accelererande inflation var detta särskilt tydligt i priserna på energi och bränslen. Under innevarande år har prisökningen varit snabbast på mat och bostäder, men priserna på tjänster har också vänt uppåt.
När det gäller boende upplever ägarboende och hyresgäster för närvarande inflation på mycket olika sätt. De skuldsattas plånbok stryps särskilt av den snabba ränteuppgången. Hyreshöjningen har i sin tur varit klart lugnare än den allmänna kostnadsökningen. Mikkonen tror att aktiviteten på bostadsmarknaden kommer att öka något nästa år. Det är knappast någon stor brådska med bostadsköp, utan en gradvis uppgång jämfört med innevarande år kan ske. Enligt Mikkonen går också nedgången i bostadspriserna mot sitt slut, och nästa år förväntas priserna på gamla lägenheter stiga med i genomsnitt cirka 2 procent.
Läs mer om Konjunkturöversikt för hushåll
Mer information och intervjuer:
Henna Mikkonen
Chefsekonom
040 564 7918, henna.mikkonen@saastopankki.fi
Sparbanksgruppen har främjat individens och samhällets ekonomiska välstånd i redan 200 år. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen utgörs av lokala Sparbanker i olika delar av Finland samt Sparbankscentralen. Förutom heltäckande banktjänster för konsumenter erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, byte av hem och försäkringar.
