Sparbarometern 2022: Ekonomiska frågor stör människornas nattsömn, men oron kan vara mer psykologisk än verklig

Sparbarometern, som årligen genomförs av Sparbanken, undersökte finländarnas inställning till den egna ekonomin. Känslan av trygghet hos 45–54-åringar gällande den egna ekonomin har minskat dramatiskt, med hela 18 procentenheter jämfört med förra året. Även sömnlösa nätter har ökat med 5 procentenheter. Men oron kan i många fall vara mer psykologisk än verklig.

Finländarna lider nu av sömnlösa nätter och osäkerhet gällande sin egen ekonomiska situation och känslan av kontroll. Detta framgår av Sparbankens senaste Sparbarometer. 

”Under coronaåret 2020 drabbade den ekonomiska krisen framför allt de permitterade och företagarna, men nu gäller den allmänna ekonomiska situationen och prisuppgången alla", konstaterar Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen.  

Folk har nu mindre pengar att spara än förra året.  I år är 27 % helt överens om att de har pengar kvar för sparande, jämfört med 31 % förra året.

Sparbanken förutspår att den finska ekonomin går in i en svag lågkonjunktur och nästa år krymper ekonomin med 0,2 %. I år kommer vi fortfarande att uppnå en ekonomisk tillväxt på 2 %, tack vare en bra start på året. 

Den ekonomiska situationen kommer nu att störa sömnen för många finländare.  Sömnlösa nätter har ökat med 5 procentenheter sedan förra året (42 % vs. 37 %), och särskilt män tillbringar fler sömnlösa nätter än förra året. Trygghetskänslan har däremot minskat mer hos kvinnor än hos män.

”När ekonomin går in i sömnen skulle det vara viktigt att få en sanningsenlig bild av sin egen situation och inte föreställa sig det värsta.  En del av rädslorna är kanske psykologiska och inte verkliga”, påpekar Mikkonen.  

Enligt Mikkonen har det ekonomiska läget också goda sidor: Sysselsättningsläget är bra, finländarna har fortfarande besparingar efter coronaperioden och endast en svag lågkonjunktur förväntas – det vill säga situationen är inte lika katastrofal som den som rapporteras i media. 

"Det kan vara värt att gå igenom siffrorna för sin egen ekonomi. Det kan vara en stor lättnad att upptäcka, att situationen inte är så dålig som den verkade. Och om man måste vidta korrigerande åtgärder, kan man ta reda på eventuella onödiga utgifter, lägga lånet på en amorteringsfri period, och fundera på om man kan höja sin inkomst på något sätt. I dessa frågor är den egna banken en bra samtalspartner”, påminner Mikkonen.

Den ekonomiska oron har förvärrats sedan förra året – särskilt för höginkomsttagare

Det index för ekonomirelaterad oro som mäts i Sparbarometern har stigit med omkring 6 % sedan förra året (1,41 > 1,49). Liksom tidigare känner medelålders 45–54-åringar den största oron, även om denna åldersgrupp vanligtvis är den inkomstmässigt mest stabila. Orsaken kan vara ansvar i många riktningar, både på arbetsplatsen och hemma, för den egna familjen, gentemot såväl barn som egna föräldrar. Oron har dock ökat klart mest hos medelklassen med goda inkomster, det vill säga hushåll med en sammanlagd bruttoinkomst på 60 000–79 999 euro per år.  

”Den främsta orsaken till den ekonomiska oron är prisökningarna, när allt från mat till el och bensin blir dyrare. Även om prisökningen påverkar alla har kanske de med högre inkomster inte behövt reflektera över priserna lika mycket tidigare som de gör idag. Därför verkar det som om deras oro i proportion har ökat mest”, säger Mikkonen fundersamt. "Förutom euro tar indexet för ekonomirelaterad oro även hänsyn till den psykologiska sidan av den egna ekonomin", fortsätter Mikkonen. 

Den dåliga avkastningen på investeringsmarknaden, liksom räntorna på bostadslån, som kan påverka personer med högre inkomster mer än andra, kan också ligga till grund för oron.

Känslan av ekonomisk otrygghet har ökat – även möjligheterna att påverka ekonomin har klart minskat

Finländarna upplever en växande känsla av otrygghet i sin egen ekonomi. Förra året sade 59 % att deras ekonomiska situation kändes trygg, medan endast 51 % upplevde sin situation som så i år. 

Känslan av otrygghet har vuxit mest bland personer i medelåldern. Känslan av trygghet hos 45–54-åringar gentemot sin egen ekonomi har kollapsat med hela 18 procentenheter jämfört med förra året (39 % vs 57 %). 

Samtidigt upplever människorna att deras möjligheter att påverka sin egen ekonomiska situation har försvagats sedan förra året. 39 % av finländarna tror att deras ekonomiska situation ligger i deras egna händer, medan 46 % ansåg det förra året. 

"Det är en dålig situation, om en person upplever sig vara drivved i de ekonomiska cyklerna. På Sparbanken vill vi främja finländarnas ekonomiska välfärd och därför är det viktigt att alla känner att de kan påverka sin egen situation. Enligt vår undersökning korrelerar det också starkt med människors känsla av lycka”, kommenterar Mikkonen.

Det som är oroväckande är att 36 procent av finländarna inte vet hur de ska minimera sina egna ekonomiska risker. Förra året upplevde 31 % detta. Samtidigt uppger 34 % av de tillfrågade, att de inte vet hur de ska korrigera sin situation, om de skulle bli ekonomiskt pressade (29 % år 2021).  

”Det lönar sig att utreda sin ekonomiska situation och prata med banken om alternativ som sparande, budgetering och eventuella amorteringar av bostadslån. Saker och ting löser sig när man tar kontroll över dem och lär sig förbereda sig i förväg. Genom att diskutera försvinner oron, och den egna ekonomiska situationen kan kontrolleras bättre än genom att blunda”, påminner Mikkonen. 

I en kris är det möjligt att: Den gröna övergången tar ett språng 

Enligt Sparbarometern påverkar oron för klimatförändringen människornas konsumtionsbeslut allt mindre (en sänkning med 5 procentenheter) – men ändå kan en kris vara en bra sak, åtminstone ur klimatperspektivet.

– Jag tror att den minskade oron för klimatförändringen är ett tillfälligt fenomen. Människorna måste nu tillfälligt tänka mer på priset än tidigare och valet faller på de billigare varumärkena. Situationen kommer att förbättras i takt med ekonomin”, anser Mikkonen. 

I en ekonomisk kris finns också en möjlighet att förändra beteendet i en mer permanent riktning. Det är till exempel bra att nu kritiskt granska onödig elförbrukning. 

”Det är bra att fundera över om all elförbrukning är nödvändig. Ur miljösynpunkt är det bra att minska energiförbrukningen, och ju fler människor som ändrar sitt beteende desto snabbare tar den gröna övergången ett stort kliv framåt. Det kanske inte skulle ha hänt utan energikrisen", sammanfattar Mikkonen. 

Sparbankens årliga Sparbarometer genomfördes i augusti 2022 som en internetenkät bland finländare i åldern 18–69 år. Sammanlagt 1516 finländare svarade på den riksomfattande enkäten.

Mer information:

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen
henna.mikkonen@saastopankki.fi
040 564 7918

Sparbanksgruppen har främjat individens och samhällets ekonomiska välstånd i redan 200 år. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen utgörs av lokala Sparbanker i olika delar av Finland samt Sparbankscentralen. Förutom heltäckande banktjänster för konsumenter erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, byte av hem och försäkringar.

Taggar: