​Uppsvinget har bara börjat på bostadsmarknaden i Finland

Bostadsmen har i år vuxit långsammare än väntat. I antalet sålda gamla bostäder har det ännu inte skett några stora förändringar jämfört med de senaste åren. Enligt Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala börjar de makroekonomiska mätarna vara i ett sådant läge att man kan börja se en klar uppgång i bostadshandeln. Fastän högkonjunkturen har börjat i den finländska ekonomin och konsumenternas förtroende är högre än på länge vill folk se en förändring i den egna ekonomin innan man börjar byta bostad.

- Konsumentförtroendeindexet har stigit betydligt på ett år. Det berättar att det skett en förändring i konsumenternas förväntningar på ett känslomässigt plan. Planerna på att köpa en bostad har ändå tagit fart betydligt långsammare. Att byta bostad eller köpa en ny bostad är ett stort personligt förnuftsbeslut som påverkas av det egna sysselsättningsläget, inkomsten och tryggheten inför framtiden, berättar Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala.

– När ekonomin börjar gå bättre kommer den första tillväxtimpulsen via en produktivitetsökning. För hushållen börja situationen ändå förbättras först när arbetslösheten klart har sjunkit. I Finland har ökningen av nya arbetsplatser bara börjat, fortsätter Vesala. –Förbättringen i sysselsättningen börjar hos oss få upp farten. Därför står vi först nu på tröskeln till bättre tider på bostadsmarknaden.

Enligt Vesala är sysselsättningen och flyttningsrörelsen centrala variabler i bostadspriserna. Ju bättre sysselsättning och större nettoökning av befolkningen desto gynnsammare utvecklas bostadspriserna. Det här gäller i hela Finland.

I Finland är bostadsmarknaden sund och står på stabil grund

– Fastän ökningen tills vidare har varit långsammare än väntat ser vårt bostadsmarknadsläge på alla sätt gott ut. Att konsumenternas förtroende har förstärkts syns också i att 2 % mera bostadslån har tagits än för ett år sedan. Också förmögenheten har ökat under det här decenniet och hushållen har allt mindre skuld jämfört med inkomsten, berättar Sb-Hems verkställande direktör Jukka Rantanen. – Till skillnad från Sverige och Norge ser vi inga tecken på en bostadsbubbla i Finland. Hos oss har inkomsterna stigit klart mera än bostadspriserna.

- Däremot är vår hyresbostadsmarknad en tickande bomb. Särskilt har hyran för små bostäder i städerna skenat iväg. Inkomsterna och bostadspriserna ligger långt under den fart som hyrorna stiger med, säger Jukka Rantanen. – Fastän vi vet att inställningen till att bo på hyra har förändrats så är det ju ingen mening att betala så hög ränta att man skulle kunna köpa en egen bostad med den. Hyrorna kan inte fortsätta att stiga på det här sättet länge till.

- Till skillnad från de andra nordiska länderna har bostädernas prisutveckling och bostädernas prisutveckling i förhållande till inkomsterna utvecklats mycket måttligt. Vår bostadsmarknad fungerar också i övriga enligt andra principer än till exempel i Sverige där bolånen alltid är bostadsspecifika och man betalar bara ränta på lån som i genomsnitt är på 50–60 år. Som längst kan lånetiderna där vara hela 125 år, betonar Jukka Rantanen på Sb-Hem. 

Taggar: