Sjunkande utbildningspremie i Sverige

Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Sedan 2001 har lönepremien för akademiker sjunkit och allra mest i privat sektor, visar en ny rapport från Saco. En orsak kan vara brister i utbildningskedjan. – Högskolan ska leverera utbildning och forskning av hög kvalitet. Regeringen måste släppa tanken på att lärosätena kan lösa alla samhällsproblem, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Det finns en spridd uppfattning om att löneskillnaderna ökar i Sverige. Att akademikerna drar i väg på bekostnad av lägre utbildade yrkesgrupper. Det är fel.

Sedan 2001 har den så kallade högskolepremien sjunkit i Sverige, visar en ny rapport från Saco. Det har alltså blivit mindre lönsamt att utbilda sig och i privat sektor har premien sjunkit med en fjärdedel.

− Det är oroande. Kunskap är grunden för välfärdssamhällets utveckling. Alla förlorar på att utbildning tappar i värde, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Det är troligtvis flera orsaker som ligger bakom lönetappet. Det handlar om globalisering, demografi och arbetsmarknadens behov. Men också om brister i kvaliteten på högskolan.

Och där måste regeringen tänka om. För samtidigt som kvaliteten på utbildningarna ifrågasätts så insisterar regeringen på att bygga ut antalet platser och använda lärosätena som regionalpolitiska instrument.  

Det kan stå Sverige dyrt.

− Högskolans uppgift är att leverera högkvalitativ utbildning och forskning. Regeringen måste renodla högskolans uppdrag för att Sverige inte ska gå miste om nödvändig kunskap och kompetens, säger Göran Arrius.

Fakta: Högskolepremien 

• Sedan 2001 har lönepremien för att skaffa sig en högskoleutbildning sjunkit med i genomsnitt 15 procent.
• Minskningen är störst i privat sektor. Där har premien sjunkit med 25 procent.

Frågor:
Göran Arrius, ordförande Saco: 070-649 16 62
Håkan Regnér, nationalekonom: 070-200 42 91
Thomas Jartsell, pressansvarig: 070-918 64 31

Taggar: