Elsäkerhetsexperten minns ljusbågsolyckan: "Jag släckte kollegan med snö"
Den 28 januari 1999 är det 20 grader kallt i Linköping. I ett ställverk på Saabs område arbetar elektrikern Johan Edlund, 34, tillsammans med den lärlingen Tomas Winter, 19. Explosionen sker i samma ögonblick som Johan reflexmässigt sätter sin spänningsprovare för lågspänning mot en skena med 10 000 volt.
Tomas Winter är idag konsult och expert på elsäkerhet.
– Med den händelsen fick jag en otrolig respekt för el. Vad jag minns kände jag vid den här tiden inte ens till skillnaden på låg- och högspänning.
Se filmen där Tomas Winter och Johan Edlund blickar tillbaka på ljusbågsolyckan i Linköping 1999.
Släcker brinnande kläder med snö
Arbetsuppgiften är att dra upp en kabel i ett ställverksfack. Varken Johan eller Tomas har någon erfarenhet av att arbeta med högspänning, men Tomas noterar ett högt brummande och frågar: ”Är det ström i skenorna där ovanför?”
Kortslutningen som Johans spänningsprovare orsakar, skapar ett kraftigt ljussken och en enorm smäll. Tryckvågen får byggnadens tryckluckor att flyga ut. Ljuset släcks.
– Det sjunger i öronen och svider i ögon och lungor. Rummet är rökfyllt och det första ljus som jag ser är Johans kläder. Han ligger på golvet och kläderna brinner, minns Tomas.
Med snö lyckas Tomas släcka de brinnande kläderna. Han lotsar Johan ut i kylan och får ner hans svårt brända händer i en snödriva.
Lång rehabilitering
När Johan dagen efter vaknar på universitetssjukhusets brännskadeavdelning har han kraftiga svullnader över hela huvudet och kan inte öppna ögonen.
– Jag såg ingenting och var panikslagen. Det var en jätteotäck känsla. ”Vad hände? Jag såg ju igår”.
Vägen tillbaka till ett normalt liv kom att ta flera år. Den första tiden var han mycket vårdkrävande.
– Samtidigt som vi hade småbarn hemma kunde jag inte ens äta själv, minns han.
Händerna, som i olyckan fick tredje gradens brännskador, har under åren genomgått ett flertal operationer med hudtransplantation och succesiva korrigeringar.
Förödmjukande rättegång
Polisutredningen ledde fram till åtal för tre chefer hos arbetsgivaren, Östergötlands Elektriska. Cheferna hade, enligt åklagaren, ”inte anlitat elarbetare med tillräcklig kompetens och erfarenhet och inte tillsett att arbetet planerats i tillräcklig omfattning”.
Tomas minns rättegången som mycket förödmjukande.
– Strategin hos arbetsgivarens advokat var att förminska oss och lägga allt ansvar på oss själva. Jag fick höra: "Hur kunde du ställa en så dum fråga? Du som gått elgymnasiet borde veta att det är farligt med ström.”
Försvarsadvokatens taktik lyckades – cheferna friades. Tomas är fortfarande upprörd över domslutet.
– Arbetsgivaren borde fått stå till svars. Det var inte planerat rätt och vi hade inte rätt resurser och kompetens för att utföra arbetet på ett säkert sätt.
Minnena sitter kvar
En tid efter ljusbågsolyckan försökte Johan komma tillbaka till elektrikeryrket, men ansträngningen på de känsliga händerna blev för mycket. Idag är han anställd som säljare av elinstallationsprodukter. Förutom att händerna ibland gör ont, har han inga andra bestående fysiska men.
Tänker du ofta på händelsen?
– Den sitter alltid kvar. Skadedatum 990128 sitter alltid i huvudet. Ja.
Kontakt:
Tomas Winter
Ansvarig, Säker Energimiljö
tomas.winter@peritum.se
010-333 38 21
SÄKER ENERGIMILJÖ arbetar för att skapa säkra, effektiva arbetsplatser i energibranschen. I samarbete med branschens aktörer samlar vi kunskap och utvecklar tjänster som skapar handlingskraft och trygghet. Tillsammans driver vi utvecklingen framåt och gör skillnad.
En del av Peritum AB.
Taggar:
