Polisen och Utgivarna möttes om hot mot journalister

Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen hade under onsdagen den 8 januari ett möte med Utgivarnas VD och andra representanter inom intresseorganisationen.

Vid mötet fick alla parter möjlighet att förklara sin situation och verklighet, vilket gav förutsättningar till en fortsatt god dialog och ett bättre samarbete. När hot mot journalister uppmärksammas i media är Säkerhetspolisens roll i sammanhanget ofta otydligt återgiven och därför vill vi i detta sammanhang beskriva vårt ansvar.

Alltid allvarligt oavsett bakgrund
Våld och hot som riktas mot journalister, samhällsföreträdare och enskilda medborgare för att de utför sitt arbete är ett allvarligt hot mot demokratin, oavsett vilken ideologi brotten utgår ifrån eller vilka bevekelsegrunder hotaktörerna har. Att exempelvis journalister hotas och avstår från att skriva om vissa ämnen är allvarligt. Men alla hot kommer inte från aktörer som Säkerhetspolisen följer och det är inte alla hotfulla kommentarer som utgör ett brott.

Säkerhetspolisens arbete med att skydda demokratin baseras på samverkan med landets övriga polismyndigheter och utgår från att varje part bidrar med sina styrkor. Vår styrka är underrättelseverksamhet och hotbildsbedömningar. Genom att vi fokuserar på en viss typ av brott och följer en viss typ av aktör över tid, har vi kunskap om några av de aktörer som utövar otillåten påverkan mot företrädare för den fria debatten.

Stödjer dagligen, syns sällan utåt
Vår bild av hot mot journalister utgår från vårt uppdrag och de aktörer vi följer. Den bild vi har och de bedömningar vi gör lämnas i princip varje dag över till de lokala polismyndigheterna för att de ska kunna reducera hotet eller dimensionera skyddet kring vissa personer, institutioner eller händelser på bästa sätt.  Det kan handla om övergripande kunskap om när, i vilket sammanhang och på vilket sätt kända hotaktörer utövar otillåten påverkan mot journalister. Vi delger även sådan information till berörda medier i olika sammanhang. Vi bidrar också med resurser och verktyg till de lokala polismyndigheterna (t.ex. hemliga tvångsmedel, spaning eller analys) för att kunna lagföra misstänkta gärningspersoner i vissa ärenden. Med andra ord, vi bidrar, stödjer och arbetar med frågorna men vi är sällan de som syns utåt.

Säkerhetspolisen bidrar konkret till att motverka otillåten påverkan mot journalister. Vad vi gör och på vilket sätt kan vi inte redovisa i detalj eller i enskilda ärenden. Det ligger i en säkerhetstjänsts natur att inte kunna ta åt sig äran för de åtgärder som genomförs. Men genom den relativa tystnaden ökar i förlängningen våra förutsättningar för att på ett effektivt sätt motverka hotet från de aktörer som inskränker rätten att föra fram en åsikt utan att utsättas för våld, hot eller trakasserier.

Följer de aktörer som vill ändra samhällsordningen
Säkerhetspolisen skyddar demokratin enligt det uppdrag som vi fått av regeringen. Skyddet av det demokratiska systemet, medborgarnas fri - och rättigheter är mångfacetterat. Vi skyddar den centrala statsledningen och vi motverkar och avslöjar brott mot rikets säkerhet. Vi bedriver också författningsskyddande verksamhet, men vi är inte ensamma om att göra det. Vårt uppdrag gäller främst den demokratiska processen: vi följer personer och grupper som begår allvarliga eller systematiska brott för att påverka beslutsfattande, hindra myndighetsutövning eller inskränka den fria debatten. Med andra ord följer vi de aktörer som vill ändra samhällsordningen och vårt styrelseskick eller har som syfte att kunna fortsätta bedriva kriminell verksamhet.

Vilka ärenden är Säkerhetspolisens?
Det finns ibland en uppfattning om att vårt uppdrag, mandat och resursläge är betydligt bredare än det är. Stundom tycks också bilden av vad Säkerhetspolisen kan och borde göra färgad av amerikanska filmer, där FBI ”tar över” ärenden från de lokala motsvarigheterna. Vår roll inom svensk polis är en annan. Vårt uppdrag handlar inte om att driva varje enskilt ärende där en politiker, myndighetsföreträdare eller journalist utsätts för våld, hot eller trakasserier. Oftast bedrivs sådana utredningar av den lokala polismyndigheten som finns där brottet har begåtts och gärningspersonerna finns.  I de fall ett ärende hanteras av Säkerhetspolisen har det sin grund i att vi då har bättre förutsättningar för att klara upp brottet, främst när de aktörer vi följer ligger bakom brottet och när syftet är att påverka samhällsordningen eller öka möjligheten att bedriva brottslig verksamhet. Men det betyder inte att det är mer prioriterat eller bättre om ett ärende drivs av Säkerhetspolisen.