Säkerhetspolisens lägesbild: Våldsbejakande extremism

Den 16 december bjöd Säkerhetspolisen in till ett presseminarium där det gavs en lägesbild om våldsbejakande extremism i Sverige.

Generaldirektör Anders Thornberg inledde presseminariet och redogjorde för dagsläget för myndigheten och för vad som är de stora händelserna 2014. Han tog upp det s k supervalåret där Säkerhetspolisen tillsammans med svensk polis har ett stort åtagande för att valrörelsen ska avlöpa tryggt och säkert. Inte bara politiker ska känna sig trygga och säkra i sina förtroendeuppdrag, även allmänheten ska kunna delta i möten på gator och torg under säkra former. I detta sammanhang är det viktigt att uppmärksamma hur otillåten påverkan i form av våld, hot och trakasserier mot exempelvis våra förtroendevalda påverkar vårt demokratiska system och hur viktigt det är att uppmana till att dessa brott faktiskt anmäls.

Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker inom verksamhetsområdet författningsskydd, hade i sitt anförande fokus på de miljöer som Säkerhetspolisen just nu ser som det allvarligaste hotet mot demokratin. Av de två huvudsakliga våldsbejakande extremistmiljöerna vit makt-miljön och autonoma miljön, är det i dagsläget den autonoma miljön som utgör det största hotet. Det beror på bland annat på att majoriteten av de fall av otillåten påverkan som Säkerhetspolisen känner till kommer från denna miljö.

Utifrån erfarenhet vet Säkerhetspolisen mot vilka måltavlor aktionerna riktas och att de metoder som extremistmiljöerna använder mot varandra också används mot förtroendevalda inom etablerade partier både på lokal och på nationell nivå. Bevekelsegrunderna är politiska idéer och övertygelser och som de reagerar på genom aktioner.

En stor del av fallen av otillåten påverkan gäller våldsamma konfrontationer mellan extremistmiljöerna och så kallade hembesök där framförallt autonoma aktivister tagit reda på meningsmotståndarnas adresser och hotat eller förstört egendom. Säkerhetspolisen har bra förutsättningar att se den systematiska brottsligheten d v s se bortom enskilda brott och istället bidra med den politiska dimensionen bakom brotten och information om andra fall i andra delar av landet.

Jonathan Peste, chefsanalytiker inom verksamhetsområdet kontraterror presenterade vidare hur Säkerhetspolisens uppdrag är att förhindra terrorbrott och tog upp det högsta attentatshotet som finns mot Sverige idag, så kallad våldsbejakande islamism som härstammar från al-Qaidainspirerade personer och grupper. Hit räknas även al-Shabaabinspirerade aktörer.

Just nu är stora delar av dessa al-Qaidainspirerade grupper fokuserade på Syrien. Flera av de uppkomna attentatshoten i Sverige sedan 2010 har involverat återvändare som deltagit i våldshandlingar i utlandet. Minst 75 personer har totalt rest från Sverige till Syrien och anslutit sig till al-Qaidainspirerade grupper enligt Säkerhetspolisens bedömning. Av dessa 75 har vissa återvänt och det finns information om att vissa avlidit. De siffror som Säkerhetspolisen anger vad gäller resandeverksamhet baseras på tillförlitlig, d v s bekräftad, information.

Personer som reser kan därigenom höja sin förmåga och eventuellt inspireras av gruppernas ideologi, exempelvis att det är legitimt att utföra attentat i Europa. Återvändare är därför ett potentiellt allvarligt attentatshot i Sverige men de kan även radikalisera och rekrytera nya personer att resa eller stödja våldsbejakande islamism på annat sätt.

Resandet till Syrien från Sverige är mycket omfattande i förhållande till andra al-Qaidainspirerade resandevågor. Ett relativt stort antal har rest under kort tid. Säkerhetspolisen ser inte indikationer på att resandet håller på att avta.

Vad gör Säkerhetspolisen?

Ett viktigt arbete är att upptäcka om återvändare planerar attentat eller stödjer terrorism på annat sätt, exempelvis rekrytering eller finansiering. Säkerhetspolisen bedömer i nuläget att de flesta återvändare inte kommer att planera attentat i Sverige.

När det finns information som tyder på att en person vill resa iväg för att ansluta sig till våldsbejakande grupperingar, eller har återvänt, försöker Säkerhetspolisen samtala med personen ifråga, påtalar riskerna med att resa till en konfliktzon och avråder att resa. Men i de flesta fall reser personerna förr eller senare ändå. Säkerhetspolisen har små möjligheter att stoppa utresa. Det kan finnas skäl att överväga att samtala med andra personer, exempelvis anhöriga, som kan ha värdefull information eller som kan påverka situationen.

Det är framför allt män i åldrarna 18-30 som reser till Syrien men även kvinnor reser utomlands för att logistiskt stödja kampen i Syrien. Resande för att ansluta sig till al-Qaidainspirerade grupper är inte begränsat till de tre storstadsregionerna utan gäller även övriga Sverige.

Resandeproblematiken är inte något som kan lösas av en enda samhällsaktör och Säkerhetspolisen uppmuntrar  information från allmänheten om personer som kan misstänkas för terroristbrott. Exempel på oroväckande information är att en person söker kunskap om sprängmedel, försöker anskaffa vapen eller sprängmedel, i kombination med detta söker information om möjliga måltavlor och uttrycker stöd för våldsfrämjande ideologier.

Efter seminariet fanns möjlighet att ställa frågor till föredragshållarna.

Adress: Bolstomtavägen 2, Solna.

Postadress: Box 12312, 102 28 Stockholm

Telefon: 010-568 79 00

E-post: press@sakerhetspolisen.se

Webbplats: http://www.sakerhetspolisen.se