Ny prognos från SBAB – Konjunkturen i finanskrisens malström

Report this content

Finanskrisen slår hårt och BNP faller i många länder nästa år. Massivt
stöd till kreditmarknaden, låga styrräntor, fallande inflation och
expansiv finanspolitik bromsar raset i konjunkturen och bäddar för en
återhämtning 2010. Svensk ekonomi klarar krisen bättre än många andra
länder men BNP stagnerar ändå nästa år och växer bara med 1,5 procent
2010. Inflationen faller till 1 procent och Riksbanken sänker snabbt
styrräntan till 2 procent.

Finanskrisens svindlande storlek och internationella omfattning har ökat
risken för en djup långvarig global lågkonjunktur. Det finns dock flera
faktorer som talar för ett mildare krisscenario.

· De massiva åtgärderna för att förbättra likviditeten på
kreditmarknaden, förse banker med kapital och garantera sparande har en
stabiliserande effekt.
· Penningpolitiken har lättats rejält och styrräntorna kommer att
sänkas ytterligare.
· Finanspolitiken blir mer expansiv i många länder.
· Lägre råvarupriser späder på köpkraften i råvaruimporterande länder.

Vårt huvudscenario är därför att tidigare finansiella krisers utdragna
förlopp inte upprepas, utan att konjunkturen blir U-formad med en botten
som passeras under nästa år och en återhämtning som inleds 2010.

Den svenska ekonomin klarar finanskrisen bra i internationell
jämförelse. Effekterna blir ändå kännbara med stagnation under nästa år
och en BNP-tillväxt under 2010 som bara når upp till 1,5 procent.
Arbetslösheten stiger till 8,5 procent och sysselsättningen minskar med
sammanlagt 90 000 personer under de två kommande åren.

– Scenariot för svensk ekonomi innebär att lågkonjunkturen blir
allvarligare än efter millennieskiftet men betydligt mildare än i början
av 90-talet. Låga räntor och expansiv finanspolitik är en fördel jämfört
med 90-talskrisen, säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB.

Fallet i råvarupriserna och svag konjunktur medför att inflationen
sjunker snabbt till cirka 1 procent redan till nästa sommar. Trots att
Riksbanken sänker styrräntan till 2 procent ligger inflationen kvar på
cirka 1 procent och understiger inflationsmålet även 2010.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 0,75 procentenheter i december
och med 0,5 procentenheter i februari och i april. Rörlig boränta kommer
att vara fördelaktig även om den just nu är högre än bundna boräntor,
säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

Nyckeltal, årlig procentuell förändring respektive procent

2007 2008 2009 2010
BNP
USA 2,0 1,3 -1,5 0,9
Euroområdet 2,6 1,0 -0,3 1,0
Sverige 2,7 1,5 0,0 1,5

Hushållens ekonomi
Konsumtion 3,0 1,8 1,4 1,8
Disponibel inkomst 4,3 1,9 2,7 2,6
Sparkvot, nivå 8,3 8,4 9,7 10,6

Kostnadsläge,
kalenderkorrigerat
Timlön 3,3 4,2 4,0 3,3
Produktivitet -0,6 1,1 1,5 2,0
Enhetsarbetskostnad 4,1 2,9 2,8 1,5

Priser
KPI 2,2 3,7 1,5 1,1
KPIX 1,2 2,6 1,4 1,3

Arbetsmarknad,
förändring tusental
personer
Sysselsättning 111 58 -58 -28
Arbetskraftsutbud 72 59 15 17
Öppen arbetslöshet -39 1 73 46
Öppen arbetslöshet, 6,1 6,1 7,6 8,5
procent

Räntor, slutet av
respektive år
Riksbankens 4,00 3,00 2,00 2,75
styrränta
Rörlig boränta 3 5,30 5,40 3,90 4,10
månader
Bunden boränta 2 år 5,30 4,50 4,50 5,10
Bunden boränta 5 år 5,37 5,10 4,95 5,30



Konjunkturbrevet (nr 4) finns i sin helhet på SBAB:s hemsida
www.sbab.se.

Dokument & länkar