Utformningen av amorteringskravet centralt för unga

Erik Thedén har rätt i att de höga bostadspriserna är den faktor som mest missgynnar unga, men utformningen av amorteringskravet har en betydligt större betydelse än den bild Erik Thedén ger, skriver Robert Boije, SBAB.

I en debattartikel i Dagens nyheter i söndags (18/11) argumenterade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedén för att det är de höga bostadspriserna som är den faktor som mest missgynnar unga och att amorteringskravet har spelat en begränsad roll. Jag instämmer i den första slutsatsen men inte i att amorteringskravet har spelat en begränsad roll.

Som grund för slutsatsen att amorteringskravet har spelat en begränsad roll använder Thedén en beräkning där han med hjälp av de data som samlas in i samband med Bolåneundersökningen jämför de faktiska amorteringarna som gjordes för en person i åldern 25 - 30 med genomsnittlig inkomst och vid lån till en genomsnittlig etta 2012 innan amorteringskravet infördes med de som sedan gällt efter det första amorteringskravet infördes. Slutsatsen blir då att amorteringskravet bara står för en ökning av boendekostnaden med 120 kronor mellan 2012 och 2017 för riket som helhet och med 190 kronor för Stockholms innerstad. Han konstaterar utifrån dessa siffror att amorteringskravet bara inneburit att kreditprövningen för unga blivit marginellt striktare.

- Thedéns beräkning tar dock inte hänsyn till effekten av det utvidgade amorteringskravet. Dessutom är det inte självklart att jämföra de faktiska amorteringarna 2012 med det lagstadgade krav som nu gäller, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

- Då de höga bostadspriserna som Thedén mycket riktigt skriver utgör det största hindret för ungas möjligheter att kunna etablera sig på bostadsmarknaden måste man vid en diskussion om kreditreglernas utformning ta detta i beaktande vid en analys av de samlade hinder som unga idag möter i form av både höga bostadspriser och en hårdare kreditprövning, säger Robert.

För de kunder som tog lån hos SBAB innan amorteringskravet infördes hade och har SBAB som princip att lån över en belåningsgrad på 70 procent ska amorteras ned på 15 år. Kunderna kan sedan frivilligt amortera mer vilket påverkar de faktiska amorteringarna. Till skillnad från nuvarande lagstadgade amorteringskrav påverkas amorteringstakten bara av den del som överstiger 70 procents belåningsgrad och inte av hela lånets storlek.

I tabellen nedan har en beräkning gjorts för en fiktiv kund inom ramen för SBAB:s kreditprövning som visar hur stor skillnaden är mellan det kravet på amortering och nuvarande lagstadgade amorteringskrav inklusive det utvidgade kravet för några olika orter. Inkomsterna är de inkomster som krävs på respektive ort för att ta ett bolån på 85 procent av bostadens värde förutsatt att hushållet inte har några andra lån. Statistiken för vad en etta kostar kommer från Booli och även avgiften till föreningen som ingår i vår beräkning av kvar att leva på (KALP).

Resultaten visar att jämfört med det krav SBAB tillämpar för de kunder som inte omfattas av det lagstadgade amorteringskravet så ger det lagstadgade amorteringskravet för en ort som Jönköping en ökad amortering på knappt 800 kronor i månaden. För Göteborg och Stockholm blir det nya utvidgade kravet bindande vilket resulterar i en betydligt större skillnad i amortering. I Göteborg ökar amorteringen med drygt 2 800 kronor och i Stockholm med drygt 3 600 kronor.

Thedéns slutsats att det är de höga bostadspriserna som är den faktor som mest missgynnar unga är sammanfattningsvis riktig. En avgörande fråga för ungas möjligheter att kunna komma in på bostadsmarknaden är därför bostadsprisernas utveckling som ju bestäms av sambandet mellan utbudet och efterfrågan på bostäder.

- I ett läge där bostadspriserna ökat så kraftigt som de gjort de senaste åren visar vår alternativa beräkning att även utformningen av amorteringskravet bör vara en central faktor att beakta vid en diskussion om inträdesbarriärer för unga, säger Robert Boije.

För mer information kontakta gärna:

Robert Boije, Chefsekonom: 070-269 45 91, robert.boije@sbab.se

Karin Hellgren, Chef Extern kommunikation: 070-668 38 24, karin.hellgren@sbab.se

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Sedan 2016 är Booli en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till cirka 255 000, cirka 300 000 privatpersoner har sparkonto. Antal medarbetare är cirka 570. Läs mer på: sbab.se, booli.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.