Sveriges Bostadsrättsrapport 2019 visar: Granne med betalningsanmärkning – värre än en dömd brottsling enligt svenska bostadsrättsägare

Betalningsanmärkningar och dåliga referenser är båda värre än att vara tidigare straffad. Åtminstone om svenska bostadsrättsägare får bestämma vad som berättigar ett nekat medlemskap i en bostadsrättsförening. Det visar en ny rapport från SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB. 

Har du tänkt att köpa en bostad i syfte att hyra ut i andra hand? Oroar du dig för dåliga referenser från tidigare boenden? Kanske har du betalningsanmärkningar på ditt samvete. I Sveriges Bostadsrättsrapport 2019 framtagen av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB visar det sig att det finns många tillfällen då svenskarna anser att det är okej att neka en köpare medlemskap i en bostadsrättsförening. Att den sökande har betalningsanmärkningar toppar listan. Var femte uppger även att den som saknar svenskt medborgarskap inte borde få medlemskap i föreningen.

– Att neka en köpare medlemskap i föreningen kan få stora konsekvenser för säljaren. Det kan nämligen medföra att affären mellan köparen och säljaren blir ogiltig. Om styrelsen är oaktsam vid bedömningen av en ny medlem och säljaren inte skulle få samma pris för sin bostad som den nekade köparen gett, kan ledamöterna personligen bli skadeståndsansvariga, säger Stefan Lindberg, Affärsområdeschef juridik på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Generellt är äldre personer mer benägna att neka en köpare medlemskap. Hela 73 procent av de mellan 51 och 65 år tycker exempelvis att det är en legitim anledning att neka medlemskap när köparen har som syfte att hyra ut bostaden i andra hand. Motsvarande siffra för de mellan 18 till 30 år är 64 procent.

– Ett vanligt misstag är att neka köparen medlemskap för att säljaren har brustit i sina åtaganden mot föreningen. Prövningen får dock enbart baseras på köparens kvalifikationer. Därför är det viktigt att styrelsen gör en aktsam bedömning och vid behov tar hjälp av juridisk expertis, säger Stefan Lindberg, Affärsområdeschef juridik på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Det är dock få som tar juridisk hjälp vid köp av bostadsrätt. I rapporten uppger var fjärde att de aldrig skulle ta hjälp medan 34 procent skulle anlita en jurist vid överlåtelse i samband med arv eller gåva. Närmare var tionde vänder sig dock till någon med expertis när de ska köpa nyproduktion.

Topplista: Tillfällen då svenskarna vill neka en köpare medlemskap i en bostadsrättsförening

1. När bostaden köps i syfte att hyras ut i andra hand                            64 %               

2. När köparen fått dåliga referenser från tidigare boenden                   53 %

3. När köparen har betalningsanmärkningar                                           44 %

4. När bostaden köps i spekulationssyfte                                                41 %

5. När bostaden köps av någon som saknar svenskt medborgarskap    24 %

För ytterligare information kontakta:
Stefan Lindberg, Affärsområdeschef juridik på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB
Telefon: 076-534 06 21
E-post: stefan.lindberg@sbc.se 

Om Sveriges Bostadsrättsrapport 2019
Sveriges Bostadsrättsrapport 2019 baseras på en statistiskt säkerställd undersökning genomförd av Ipsos NORM på uppdrag av SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB. I undersökningen har drygt 1 000 bostadsrättsägare i åldrarna mellan 18 och 65 år gett sin syn på svenska bostadsrättsföreningar utifrån ett ekonomiskt, juridiskt samt hållbarhets- och framtidsperspektiv. Undersökningen genomfördes under januari 2019 i form av en webbenkät.  

Bilaga*

Vid vilka tillfällen anser du att det är berättigat att neka en köpare medlemskap i en bostadsrättsförening?

När skulle du ta hjälp av jurister vid ett bostadsköp?

Taggar: