Akuten blir snabbare med olika ”spår”
Arbetet på en akutmottagning går fortare om patienterna vid ankomsten delas upp så att de mest brådskande fallen kan tas om hand för sig. När vården organiseras i skilda filer för patienter som behöver tas in på sjukhuset och för dem som har enklare åkommor, förkortas väntetiderna och vistelsen på akuten. Det visar en ny granskning.
Det lönar sig att direkt sortera akutpatienters problem utifrån graden av brådska och att anpassa den fortsatta handläggningen efter detta. Då ökar genomströmningen av patienter på akuten. Det visar en granskning av den samlade forskningen om olika modeller för att organisera akutvården. Rapporten kommer från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Studierna visar att patienterna snabbare får träffa läkare, och behöver tillbringa mindre tid på akuten, när exempelvis ett vårdlag direkt bedömer hur bråttom det är att ta hand om varje patient som kommer in. I teamet ingår en läkare tillsammans med en sjuksköterska, undersköterska eller sekreterare. Metoden leder också till att färre patienter lämnar akutmottagningen på eget bevåg, innan deras medicinska tillstånd har bedömts. Däremot räcker inte denna första bedömning som enda grund för att hänvisa patienter till vårdcentralen, konstaterar SBU. Även om den omedelbara risken för dödsfall är mycket låg bland de patienter som bedöms ha minst brådskande problem, har det visat sig att några i den gruppen ändå behöver tas in senare för vård på sjukhus. Även det fortsatta akutarbetet går fortare när detta organiseras i olika spår. För många av de patienter som får vänta länge blir vistelsen på akuten omkring en halvtimme kortare. De tydligaste bevisen gäller så kallat snabbspår, som innebär att patienter med de enklaste åkommorna tas om hand av ett särskilt vårdlag. Det finns också vissa belägg för att patienter kan lämna akutmottagningen snabbare om labbprover analyseras på själva mottagningen i stället för att skickas i väg, och om remisser till vissa röntgenundersökningar skrivs av sjuksköterskor som fått särskild utbildning i stället för av läkare. Men SBU:s rapport pekar också på kunskapsluckor. Det går inte att uttala sig om hur planeringen av akutarbetet påverkar patienternas hälsa eller vårdens kostnader. Brist på studier gör det också omöjligt att avgöra vilken av de bedömningsmetoder som används i Sverige som är bäst. Bakgrund Fackuttrycket för att direkt dela in akutfall efter grad av brådska är triage. Den fortsatta handläggningen kallas flödesprocess. För journalister Rapporten ”Triage och flödesprocesser på akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt” (2010) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se. Kontaktperson i SBU:s projektgrupp: med dr Sven Oredsson, chefläkare, Helsingborgs lasarett, telefon 042-406 50 95. Projektledare SBU: med dr Nasim Farrokhnia, 08-412 32 46.
Taggar: