Äldres medicinering måste skötas bättre

Äldre personer som har flera samtidiga sjukdomar behöver grundlig medicinsk utredning och aktiv uppföljning när de blir sämre – inte bara ännu ett recept. Idag orsakar olämplig medicinering onödigt lidande, och biverkningarna medför också stora kostnader. För att få bukt med problemen krävs helhetssyn och långsiktighet redan i det akuta skedet.

Äldre får ofta läkemedel som är olämpliga, antingen var för sig eller tillsammans. Samtidigt som läkemedel kan vara viktigt för ett långt liv med god livskvalitet, är biverkningar vanligt bland äldre i alla vårdformer. Mellan 30 och 50 procent av de negativa effekterna bedöms som möjliga att undvika. Vanliga orsaker är felaktig ordination, bristfällig uppföljning och olämpliga kombinationer av läkemedel.

Bättre utbildning och information till läkare och andra är exempel på åtgärder som bevisligen kan förbättra förskrivningen. Men det behövs fler åtgärder – enstaka insatser räcker inte. Det konstaterar SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, efter att ha granskat den samlade forskningen på området.

Enligt SBU krävs det insatser på många nivåer samtidigt, bland annat grundligare medicinsk utredning och bättre diagnostik, långsiktig planering så tidigt som möjligt i det akuta skedet, individuellt anpassad dosering och återkommande omprövning av läkemedelsordinationer. Det kan behövas förändringar i informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, distribution av läkemedel samt utbildningsinsatser. Vårdens organisation för läkemedelsbehandling bör ses över och klargöras, liksom ansvarsfördelningen, skriver SBU.

Den nya rapporten slår också fast att det är oetiskt när vården saknar rutiner för att regelbundet och i varje enskilt fall stämma av behandlingsresultatet i samråd med patienten.

Flera aktörer måste samverka, framhåller SBU. Sjukvårdsregioner, landsting, kommuner, verksamhetsansvariga i vården, läkemedelssakkunniga, hälso- och sjukvårdens yrkesorganisationer och företrädare för patienter måste tillsammans utforma en åtgärdsplan som tar ett helhetsgrepp på området.

En rad läkemedel kan vara olämpliga för de äldre personer som har många samtidiga sjukdomar. De kan till exempel behöva undvika preparat med så kallad antikolinerg effekt (som vissa mediciner mot psykos, depression och inkontinens), NSAID (antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel som ibuprofen, naproxen, ketprofen, diklofenak och acetylsalicylsyra) och bensodiazepiner (lugnande medel som diazepam, nitrazepam, och flunitrazepam).

Samtidigt som olämplig medicinering gör skada, påpekar SBU att läkemedel är en av de viktigaste behandlingsmetoderna för att ge människor en bättre hälsa och högre livskvalitet långt upp i åldrarna. Men läkemedelsbehandlingen av äldre måste förbättras avsevärt. I dag skadas många helt i onödan, och samhället betalar miljardbelopp varje år för problem som hade kunnat undvikas.

För journalister:
Den fullständiga rapporten ”Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras? En systematisk litteraturöversikt” (2009) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se. För ytterligare information om rapporten, kontakta projektordföranden Sten Landahl, docent och adjungerad professor, mobil 070-546 69 91 eller projektledaren på SBU, docent Juliette Säwe, tel 08-412 32 31.