Bristande kunskap om risker med venkateter

Att föra in en tunn slang via ett blodkärl i armen då man vill ge läkemedel eller näring i en av kroppens stora vener blir allt vanligare. Men varken effekt eller risker är klarlagda. Forskningen antyder att det kan finnas ökad risk för djup ventrombos.

Svårt sjuka patienter kan ibland behöva få näring eller läkemedel som antibiotika eller cellgifter direkt till en central ven i bröstkorgen. Vården kan också behöva ta blodprov från dessa stora blodkärl. En metod är att föra in en tunn, mjuk silikonkateter via en ven i armen, så kallad perifert inlagd central venkateter (PICC).

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har granskat de vetenskapliga studier som finns om perifert inlagd central venkateter. Utvärderingen visar att det saknas kunskap om både riskerna med PICC och hur effektiv metoden är.

PICC används allt mer i svensk sjukvård. Metoden kräver mindre resurser än andra centrala venvägar som oftast sätts in av läkare på en intensivvårds- eller operationsavdelning. En förhoppning är också att undvika problem som förekommer med vanliga centrala venkatetrar på halsen eller i ljumsken.

Det finns för få studier av tillräckligt hög kvalitet för att SBU ska kunna dra några säkra slutsatser om eventuella risker med PICC eller hur patienten upplever metoden. Sammantaget tyder de studier som finns ändå på att det kan finnas en ökad risk för att patienten drabbas av djup ventrombos, men en minskad risk för stopp i katetern då man använder PICC.

Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma hur ofta man lyckas åstadkomma en central venväg med PICC jämfört med andra metoder.

Det behövs nya studier av god kvalitet som visar både medicinsk effekt, nytta och risker med PICC jämfört med andra centrala venösa infarter. Först när man vet detta kan man bedöma metodens kostnadseffektivitet.

Bakgrund
PICC kan sättas in av en specialutbildad sjuksköterska och måste inte göras på en operationsavdelning.
Exempel på vägar in till en central ven är central venkateter och så kallad venport som opereras in ytligt under huden.
Djup ventrombos är en blodpropp i en djupt liggande ven (de blodkärl som för blodet tillbaks till hjärtat). Generellt är djup ventrombos vanligast i benet.

SBU är en statlig myndighet som kritiskt granskar sjukvårdens metoder och utvärderar nytta, risker och kostnader.

Taggar: