Frågor om magnetstimulering kvarstår
Personer med depression som inte fått tillräcklig lindring av läkemedel kan bli hjälpta av en ny metod som stimulerar hjärnan elektromagnetiskt. Men metoden är fortfarande på forskningsstadiet. Det saknas viktig kunskap om hur den bäst ska tillämpas och om behandlingen kan ge allvarliga biverkningar.
Vid transkraniell magnetstimulering, TMS, stimulerar en elektromagnetisk spole hjärnan med snabba pulser. Behandlingen används experimentellt på några platser i Sverige för att lindra depression.
SBU bedömer att magnetstimulering fortfarande är på forskningsstadiet. Metoden behöver utvärderas vidare i studier med patienter som inte blivit hjälpta av antidepressiva läkemedel, och som inte har så djup depression att de behöver så kallad elektrokonvulsiv behandling, ECT.
Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att patienter som inte haft nytta av antidepressiva läkemedel kan förbättras eller tillfriskna helt av två till fem veckors behandling med vänstersidig magnetstimulering jämfört med overksam behandling. Men mer än hälften av patienterna återföll i depression inom sex månader efter avslutad behandling.
Det finns starkt vetenskapligt stöd för att de vanligaste biverkningarna är huvudvärk och muskelsmärta som avtar under behandlingsperioden.
Även om forskare inte upptäckt fall där magnetstimulering påverkat den kognitiva funktionen, till exempel minnet, går det inte att utesluta en sådan risk eftersom studierna är små.
Det finns några studier som direkt jämför effekten av magnetstimulering med elektrokonvulsiv behandling, men de har inte tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att SBU ska kunna dra slutsatser.
Bakgrund
Det finns flera andra behandlingsmetoder mot depression, till exempel olika former av psykoterapi och läkemedel. Ingen har kunnat visa säkert varför magnetstimulering skulle ha antidepressiv effekt. Men bilder tagna med magnetkamera eller PET (positronemissionstomografi) visar att magnetstimulering påverkar blodflödet och glukosomsättningen i hjärnan. Patienten är vaken under magnetstimulering och känner den som stickningar i hårbottnen. Vid elektrokonvulsiv behandling, ECT, måste patienten sövas eftersom behandlingen ger kramper.
För journalister
Rapporten ”Transkraniell magnetstimulering vid depression” (2009) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se. Det är en uppdatering av rapporten ”Behandling av depressionssjukdomar” från 2004.
Kontaktpersoner: Björn Mårtensson, universitetslektor, Karolinska universitetssjukhuset i Solna, telefon 073-966 18 15.
Agneta Pettersson, projektledare SBU, 08-412 32 30.