Måttlig effekt av läkemedel för kärlsjuka ben

Personer som har åderförkalkning i benen kan gå något längre sträcka om de tar läkemedlet cilostazol. Läkemedlet botar inte sjukdomen utan lindrar besvären vid gång. Effekten av cilostazol har dock inte jämförts med viktiga åtgärder som rökstopp och gångträning.

Patienter som har så kallad fönstertittarsjuka, och som bara kan gå korta sträckor innan smärtan i benen sätter stopp, kan få viss hjälp av läkemedlet cilostazol. I studier har gångsträckan hos personer som kan gå 100–250 meter utan läkemedel genomsnittligt förlängts med 50 meter, jämfört med placebo. Det visar en utvärdering av den samlade forskningen, som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har genomfört. Men det går inte att avgöra hur effektivt cilostazol är jämfört med handledd gångträning och rökstopp. Frågan har inte undersökts vetenskapligt. Det är inte heller studerat om cilostazol kan förbättra resultatet hos patienter som redan har fått hjälp att gångträna och sluta röka. SBU framhåller att rökning är en viktig riskfaktor i den här patientgruppen och att rökstopp är angeläget, inte minst för att förbättra överlevnaden. Ur etiskt perspektiv är det också viktigt att läkemedelsbehandling inte ersätter rökstopp och gångträning. De studier av cilostazol som har gjorts, har inte lagts upp så att det går att bedöma risken för allvarliga och sällsynta biverkningar. Men lindriga biverkningar som huvudvärk, ändrade avföringsvanor eller diarré är relativt vanliga. Det finns inte tillräckligt underlag för att bedöma om cilostazol vid fönstertittarsjuka är kostnadseffektivt, konstaterar SBU. Läkemedlet är det första som har godkänts mot fönstertittarsjuka. Bakgrund Fönstertittarsjuka (på latin claudicatio intermittens) är ett symtom på åderförkalkning, som leder till att benen smärtar vid gång. Smärtan går över efter en kort stunds vila. Sjukdomen finns hos fem procent av alla som uppnått pensionsåldern, oftare hos rökare. Hur mycket besvär sjukdomen ger varierar kraftigt mellan individer. Svåra symtom kan leda till avsevärda hinder i det dagliga livet. I sådana fall och hos patienter som har börjat få smärta även i vila kan det bli aktuellt med operation eller ingrepp via en kateter i blodkärlet. I Sverige blev cilostazol godkänt 2007, för att förlänga gångsträckan hos patienter med fönstertittarsjuka som inte lider av smärta i vila och som inte har sår eller kallbrand. För journalister Rapporten ”Cilostazol vid behandling av fönstertittarsjuka” (2010) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se. Kontaktpersoner: David Bergqvist, professor emeritus i kärlkirurgi vid Uppsala universitet, telefon 018-6114633 eller 073-3386561, Juliette Säwe, projektledare SBU, 08-412 32 31.

Taggar: