Osäkert om barn med ADHD får mindre symtom med datorns hjälp
Det är osäkert om särskilt utformade datorspel kan hjälpa barn som har ADHD. Studierna är för få, enligt en ny granskning. Men metoden används i allt fler skolor.
Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra om träning med särskilt utformade datorspel minskar symtomen hos barn som har ADHD. Det visar en utvärdering av den samlade forskningen, som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har genomfört. Den enda studie som har undersökt effekterna av datorspelen visar att effekten är god i anslutning till träningen, men att den har minskat betydligt efter tre månader, enligt föräldrarnas bedömning. Barnens lärare kunde inte se någon effekt. SBU framhåller att det är angeläget att barn med ADHD får effektiva stödinsatser. Därför behövs jämförande studier som kan klarlägga fördelar och nackdelar med datorprogrammen. Syftet med datorstödd träning för barn med ADHD är att öka kapaciteten hos det så kallade arbetsminnet – att förbättra den del av minnet som gör det möjligt att hålla kvar och bearbeta information och intryck under en kort tid. Meningen är bland annat att detta ska hjälpa barnet att planera, organisera, räkna och skriva. Idag använder många svenska skolor datorspel för att träna arbetsminnet hos barn med ADHD. Några barnpsykiatriska mottagningar använder sig också av dem. SBU har också utvärderat en likartad metod, neurofeedback, som används i mycket liten utsträckning i Sverige. Neurofeedback bygger på teorier om att barn med ADHD har svårare att vara alerta. Även här används pedagogiska datorprogram som med hjälp av mätning av hjärnans aktivitet (EEG) belönar barnet när det är koncentrerat. Barnet lär sig på så sätt att styra sin förmåga till uppmärksamhet. Det finns fler studier om neurofeedback än om minnesträning. Men det vetenskapliga underlaget är ändå otillräckligt för att avgöra om metoden minskar symtomen hos barn i skolåldern med ADHD. Bakgrund ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är den vanligaste neuropsykiatriska diagnosen hos barn och ungdomar. Barnen har så stora problem med koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet att deras skolresultat och relation till kamrater och familj påverkas. I Sverige kan omkring 30 000–40 000 barn behöva stödjande åtgärder som en följd av ADHD. En licens för de särskilt utformade datorprogrammen, som kan användas för en hel skola eller mottagning, kostar enligt tillverkarna 12 000–15 000 kronor per år. Därtill kommer kostnader för den personal som finns närvarande och stödjer barnen. För journalister Rapporten ”Datorstödd träning för barn med ADHD” (2009) med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se. Kontaktpersoner: Gunilla Thernlund, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, telefon 073-378 20 18. Agneta Pettersson, projektledare SBU, 08-412 32 30.
Taggar: