Tydligt samband mellan arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom

Personer som upplever att de har vissa typer av psykosocial belastning i sitt arbete utvecklar mer hjärt-kärlsjukdom över tid. Det visar en ny rapport från SBU som slår fast att arbetsmiljön har betydelse för hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.

SBU har granskat forskning om sambandet mellan förhållanden i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Granskningen pekar på samband som har betydelse för hjärtsjukdom, stroke respektive högt blodtryck. En rad exponeringar har undersökts, till exempel organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.

Vad som har betydelse i arbetsmiljön varierar något mellan de olika sjukdomarna. För hjärtsjukdom finns det till exempel samband med en upplevelse av att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav. En upplevelse av lågt stöd i arbetet och buller i arbetet har också betydelse. För stroke finns till exempel samband med en upplevelse av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering för joniserande strålning.

Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom. Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor.

Rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning. SBU visar att det idag finns mycket kunskap som baseras på god forskning och som kan användas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom kopplat till arbetet.

Bakgrund

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mer än vart tredje dödsfall har hjärt-kärlsjukdom som underliggande orsak. Varje år drabbas cirka 30 000 personer av hjärtinfarkt. Ungefär 25 000 personer får stroke varje år. En uppskattning är att omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen i Europa har högt blodtryck.

Rapporten ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom” (2015) finns på www.sbu.se. 

Taggar: