Hushållens nettoförmögenhet passerar 23 000 miljarder kronor

SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2021

De svenska hushållens brutto- och nettoförmögenheter ökade under det tredje kvartalet 2021, dock med avtagande takt. Uppgången beror framförallt på stigande bostadspriser medan de finansiella marknaderna haft en sidledes utveckling. Samtidigt går hushållens skuldkvoter åt olika håll. Det visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2021 som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med 623 miljarder kronor (2,8 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 23 031 miljarder kronor – en historiskt hög nivå. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 702 miljarder kronor till 27 974 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande fastighetstillgångar (4 procent). Hushållens nysparande uppgick till 114 miljarder kronor, vilket är en halvering av föregående kvartals rekordhöga nysparande.

– Lättare restriktioner med återgång till arbetsplatserna och återinfört amorteringskrav fick bostadsmarknaden att dämpas medan kombinationen av en ökad inflationsoro och Evergrandekrisen fick börsen att bromsa in. Tillsammans fick dessa drivkrafter hushållens förmögenhet att växa i en mer dämpad takt under det tredje kvartalet, säger SEB:s Privatekonom Américo Fernández.

Under det tredje kvartalet ökade hushållens skulder med 79 miljarder kronor (1,6 procent). Det är en lägre ökningstakt än föregående kvartal (1,9 procent) men fortfarande högre än den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren (1,4 procent). På årsbasis steg ökningstakten (6,6 procent) för nionde kvartalet i rad från bottennivån på runt 5,1 procent. Bostadslånen ökade med 1,8 procent samtidigt som övriga lån ökade med 1,3 procent. Konsumtionslånen ökade med 0,9 procent och studielånen med 0,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

– En tudelad skuldbild uppvisas under tredje kvartalet. Hushållens förmögenhet fortsätter växa snabbare än skulderna vilket gör att tillgångssidan är mer än fem gånger större än skulderna. Effekten blev  en rekordlåg skuldkvot. Hushållens inkomster hänger däremot inte med i utvecklingen vilket gör att skulderna i relation till inkomsterna, den aggregerade skuldkvoten, vänder upp, säger Américo Fernandez.
 

*Avrundade siffror vilket kan bidra till differens i summering av tabell

För mer information, kontakta:
Américo Fernández, SEB:s Privatekonom
070-739 4564
americo.fernandez@seb.se

Susanne Eliasson, Senior privatekonomisk analytiker
070-763 6588
susanne.eliasson@seb.se

Amie Berglund, Privatekonomisk analytiker och ansvarig för sammanställningen av Sparbarometern
070-739 4151
amie.berglund@seb.se

Presskontakt:
Niklas Magnusson, Pressansvarig
070-763 82 43
niklas.x.magnusson@seb.se 

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 15 500 medarbetare. Den 30 september 2021 uppgick koncernens balansomslutning till 3 585 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 422 miljarder kronor. Läs mer om SEB på https://www.sebgroup.com/sv